Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
778 BJÖRKÖMYNT.
ska gräfningarna på Björkö bragts i dagen. I denna Dorestads svarta
jord, liksom annorstädes i trakten, har man funnit exemplar af stadens
mynt, äfven af sådana, som tillhöra den typ, med hvilken vi nu
sysselsätta oss. Men af de i Dorestad funna exemplaren, publicerade af van
der Chijs, finnes intet så barbariskt som det här afbildade. Hr van der
Chijs har visserligen återgifvit ett exemplar med ungefär lika mycket
förvirrade inskrifter, men det är funnet — i Norden.
Vända vi oss nu till de öfriga mynten, så återfinna vi i fig. 344
sidan med CAROLVS förenad med en ny frånsida, som visar bilden af
ett skepp med hoplagdt segel; en skeppsbild förekommer på flere i
Dorestad präglade mynt. Fig. 345 visar oss samma typ, men i ett
stadium af ännu längre fortskriden upplösning. I fig. 346 och 347
ledas vi öfver till två nya typer: skeppsbilden är det gemensamma,
nytt är i det ena fallet bilden af två mot hvarandra vände foglar, i
det andra bilden af en hjort. Det senare af dessa två mynt är särdeles
fint utfördt. I fig. 348 se vi en mycket gröfre hjortbild förenad med
ett synnerligen barbariskt menniskoansigte.
Till fig. 344—348 är intet motstycke funnet vid Dorestad eller
annorstädes inom det frankiska riket. Den omständigheten, att så
många af dessa mynt blifvit funna på Björkö och ännu mera den
omständigheten, att de olika typerna äro på Björkö representerade,
sammanställda med det factum, att Björköborne stodo i förbindelse med
det fjärran liggande Dorestad, har ledt mig till antagandet, att vi här
hafva för oss minnen af en på Björkö verkställd myntning. 1 Att man
i Sverige under 800-talet var så förfaren i tekniskt hänseende, att man
kunde tillverka mynt af ifrågavarande slag, är höjdt öfver allt tvifvel.
Den ansgarska missionen synes icke hafva haft några vidare
följder för utvecklingen af Sveriges öden. Ett återfall till hedendomen
torde hafva inträffat. Den helige Ansgar var under vår medeltid nästan
fullständigt förgäten. Så blef ock den under inflytande från det
karolingiska riket uppkomna första svenska myntningen allenast af kort
varaktighet och utan inverkan på framtiden. Vi få gå mera än ett
århundrade fram i tiden, innan vi finna bevis för en i Sverige och i
allmänhet i Norden öfvad myntning.
1 Huruvida det finaste af alla de här afbildade mynten, originalet till fig. 347,
är prägladt på Björkö eller ej, må framtiden afgöra, sedan ett rikare
fyndmaterial erhållits. Någon motsvarighet till detta mynt är emellertid, mig veterligen,
aldrig funnen utom Sverige. Om denna myntgrupp jfr min uppsats om
Nordens äldsta mynt i Månadsbladet för år 1885. — Från typen fig. 143 hafva äfven
andra imitationer utbildat sig, bildande tvänne grupper af tunna mynt, hvilka
pläga förekomma i de yngre arabiska myntfynden, särskildt i dem, som
derjämte innehålla i enskilda exemplar de tidigaste i våra fynd förekommande
tyska mynten. Dessa efterbildningar, hvilka helt visst icke äro af svenskt
ursprung, hafva blifvit behandlade af C. J. Thomsen i Annaler For nordisk
Oldkyndighed 1842—1843 (Fund ved Vaalse paa Falster) samt af mig i nyss nämnda
uppsats. Figurer förekomma på båda ställena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
