Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
780 MYNT EFTER ANGELSAKSISK FÖREBILD.
mynt präglats i Norge före Olof Haraldsson. Om t. ex. de nyss
omnämnde jarlarne slagit mynt, göres antagandet, att sådana tillhöra äfven
Olof Tryggvessons tid mera sannolikt. Erik jarl har också fått sig
tilldelade mynt, af angelsaksiskt tycke, med inskrifterna HENRICVS
COMes och HROZA ME FECit, men namnformen Henrik som
representant för det nordiska Erik är för denna period föga antaglig och
myntmästarens namn Hrosa är hvarken nordiskt eller angelsaksiskt,
men väl tyskt: ifrågavarande mynt äro helt visst präglade i Tyskland,
hvarest äfven annars de angelsaksiska mynten hafva utöfvat inflytande
på utbildningen af mynttyperna. 1 K. Olof Tryggvessons mynt skulle
således, derest sådana funnes, vara genom en mellantid af femton år
skilda från de ytterst lika mynt, som man hänfört till den andre Olof.
Sådana luckor, äfven mycket större, förekomma visserligen i Nordens
mynthistoria, men i de andra fallen äro mynten å luckans båda
gränsområden icke hvarandra lika. Dessutom finnas hos de norska
Olofsmynten drag, som bringa dem närmare till Knut den stores än till
Etelred II:s mynt som förebilder. Äfven derigenom utestänges tanken
på Olof Tryggvesson.
Om vi således med skäl antaga, att Olof Tryggvesson icke präglat
mynt, kan uppkomsten af den nordiska myntningen efter angelsaksiskt
mönster icke gerna ledas tillbaka till Svens och Olof Tryggvessons
gemensamma uppträdande i England, och derigenom göres det äfven
mindre sannolikt, att Svens och den svenske Olofs mynt tillhöra tiden
före år 1000. Dertill kommer, att vi å ett slag af Olof skötkonungs
mynt finna en inskrift af kristligt innehåll, hvilken icke är lånad från
de angelsaksiska mynten, som i öfrigt tjenade till förebilder, utan
således måste vara tillkommen på svenskt initiativ. Som dessa mynt
blifvit präglade af myntmästaren Godwine, den ende som präglat för
k. Sven, måste vi antaga, att denna svensk-danska myntning icke
kommit till stånd förr än efter det Olof skötkonung hade bekännt sig till
kristendomen d. v. s. år 1008. K. Sven som så mycket hade uppehållit
sig i England, torde väl hafva kunnat när som helst skaffa någon
myntmästare från detta land, men som till Sverige kommo flere
angelsaksiske myntare och således temligen omfattande åtgärder synas hafva
blifvit vidtagna för att införa myntningen i Norden, förefaller det mig
sannolikare, att de nödiga anordningarna blifvit verkställda under en
tid, då k. Sven sjelf vistades i England. Om vi skola hålla oss till
tiden efter år 1008, återstår oss intet annat än k. Svens sista besök i
detta land och regering derstädes. Som Olof skötkonung afled år 1022,
faller således myntningens andra införande i vårt land på perioden
1013—1022.
1 Om ett annat mynt, som af Schive tillägges Erik jarl, men måste hänföras till
Olof skötkonung, jfr det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
