Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. MAGNUS LADULÅS’ MYNT. 817
Men vi besitta äfven andra brakteater från k. Valdemars tid, funna
i Södermanland. De äro mycket större och af ett ojämnt utförande.
De flesta visa bilden af en konung utrustad med olika attribut. På
ett slag läsas bokstä
en form, som närmar sig till L, på ett annat slag ses endast VA; båda
formerna torde representera namnet Valdemar. De öfriga sakna
inskrift. Bilderne torde icke behöfva någon beskrifning: fig. 541—555
tala tillräckligt tydligt. Jag vill endast rikta uppmärksamheten
särskildt dels på mynten med en kräkla omsluten af en hand, hvilka
antagligen utgått från något biskopligt mynthus, dels på den tydliga
försämring, som vissa exemplar af någre typer uppvisa, en omständighet,
som antyder, att denna brakteatprägling fortgått under någon tid.
Dessa brakteater hafva en medelvigt af 0,25 gr.
Olaus Petri säger i sin krönika följande: »Så skall man veta, att
fordomdags var här litet mynt i landet, men det var godt silfvermynt,
så att en lödig mark silfver var en mark penningar, hvilket ock nog
bevisas kan med Sigtunamyntet. — — Så med tiden begynnte myntet
förvärras och sattes koppar dertill och blef så åtskilnad i myntet, att
det gamla kallades mark, öre och örtug i silfver, men det, som koppar
var med uti, kallades mark, öre och örtug räknade eller talda. Tala
ock gamla lagböcker om en dubbel mark, karlgill och köpgill, och
mark karlgill synes hafva varit bättre än mark köpgill. Ja, mark
karlgill kan till äfventyrs hafva varit mark silfver 1 och det andra myntet
hafver kallats köpgillt.»
Dijkman uppgifver, 2 att mark silfver fortfor att vara = mark
penningar intill Birger jarls tid, då förhållandet blef 1: 2. När detta
förhållande infördes, kan af brist på urkunder för närvarande icke
klargöras på historisk väg — förmodligen blef myntens halt småningom
försämrad —,; men att det angifna förhållandet fanns på Birger jarls tid,
framgår af Östgötalagen, hvars åt oss bevarade redaktion bär talrika
spår Paf jarlens verksamhet inom lagstiftningens område, hvilket redan
af Olaus Petri påpekas. I denna lags dråpabalk (kap. 16) heter det,
att tre mark, slika som man skall lösa en träl med — och dermed kan
icke gerna förstås annat än mark silfver — äro lika med sex mark
penningar.
K. Magnus ladulås’ i så många afseenden epokgörande regering är
vansklig att teckna ur numismatisk synpunkt. Historien lemnar oss icke
mera än två upplysningar om hans regeringstid i detta afseende. Den
ena visar, att försämringen af myntens halt fortgick. Olaus Petri säger,
att på hans tid voro 600 mark penningar icke mycket mindre än 200
1 I ordboken till Upplandslagen, hvilken begagnar de två uttrycken, gifves af prof.
2 Schlyter enahanda tolkning, hvilken helt visst är riktig.
2 Observationer om de forn na Svenskars och Göthers penningeräknings beskaffenhet
(1686).
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
