Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
818 K. MAGNUS LADULÅS’ MYNT.
mark silfver. Förhållandet skulle således hafva blifvit ungefär som 1: 3.
Just detta förhållande omtalas äfven i en urkund af år 1291. 1
Försämringen fortgick efter denna tid. År 1303 synas inemot fyra mark
penningar hafva svarat mot den lödiga marken. 2 År 1311 fordrades
fem penningemarker för att få en mark silfver; detta förhållande
uttalas fullt bestämdt i en urkund af det följande året 3 och det synes
hafva bibehållit sig under hela k. Birgers tid.
Den andra urkunden, som lemnar oss en vigtig underrättelse om
myntförhållandena under k. Magnus ladulås’ tid är hans testamente af
år 1285 (DS nr 802). Han lemnar i detta föreskrifter om dyrbara
gåfvor åt olika håll och för deras verkställande gifver han anvisningar
(Antagligen) k. Magnus ladulås’ Skeninge-brahkteater.
på inkomsterna från mynthusen i Stockholm, Vesterås, Nyköping,
Örebro, Söderköping, Skeninge, Jönköping och Skara. Myntningen i
Kalmar och Lödöse hade måhända blifvit nedlagd. Att något mynthus ej
Fig. 556—559. Brakteater med bokstafven E. Fig. 560—566. Brakteater med
bokstafven M. Alla originalen, i k. Myntkabinettet, ur Lagmansbergafyndet
(Skeningetrakten).
Brakteater med M, liknande de enklare af de här afbildade äro funna i Norge och
hänföras af Schive (jfr hans myntverk pl. VI fig. 65—71) till det norska myntväsendet.
Brakteater med denne bokstaf kunna vara präglade både i Sverige och Norge.
1 DS nr 1041: tribus marchis usualis monete computatis pro una marca argenti. —
Urkunden, ett testamente, är skrifven i Arbogatrakten. J. J. Nordström har
(Bidrag till penningeväsendets historia i Sverige intill k. Gustaf I:s tid, i k.
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar del 19) förnekat
förhållandet 1:3 på k. Magni tid, emedan, enligt Schlyters förmodan, den år 1296
stadfästa Upplandslagen talar om förhållandet 2:3. För detta Schlyters antagande —
af honom för öfrigt med tvekan uttaladt — finnes dock intet fullvigtigt skäl. ,
Mina uppgifter om förhållandena år 1303 grunda sig på följande iakttagelser. År
1311 sålde k. Birger till Vesterås domkapitel godset Ön i Dalarne för 180 mark
silfver; i köpebrefvet tillägges, att han inköpt detta gods af sin marsk Tyrgils
Knutsson för 700 mark penningar. Detta köp skedde år 1303 (DS nr 1403). Jag
föreställer mig, att konungen ej velat vid försäljningen till domkapitlet göra någon
vinst, att han omtalar hvad han sjelf gifvit, just för att intyga detta. Härigenom
komma vi till det resultat, att 700 mark penningar år 1303 voro — 180 mark
silfver, d. v. s. att en mark silfver var — 3,88 mark pennningar.
3 DS nr 1857: quinque marchis nostris pro marcha argenti.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
