Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
820 SKÅNES MYNT 1182 —1377.
K. Valdemar II:s långa fångenskap och efter hans död striderne
mellan hans söner utöfvade ett mycket menligt inflytande på Danmarks
finansiela förhållanden. Myntens halt försämrades till den grad, att de
med fullt skäl kallades kopparpenningar (moneta cuprea). På samme
gång fann man det öfverflödigt att egna någon nämnvärd omsorg åt
utarbetandet af stämplarne: framställningarna å mynten äro grofva och
enkla, arbetet groft. Borgarkrigsmynt plägar man kalla dessa mynt,
som troget återspegla tidehvarfvets sorgliga förhållanden. Redan år
1231 voro de danska mynten så dåliga, att de som insamlade
peterspenningen vägrade att taga mot dem i sin uppbörd. Man måste,
berättar erkebiskop Uffo detta år, smälta ned kopparmyntet, för att taga
vara på den obetydliga qvantitet silfver, som kunde förekomma deri.
Ställningen blef ännu värre, när efter k. Erik glippings morddöd de
fredlöse konungsmördarne slogo ett ännu sämre mynt, som de spridde
567. K. Valdemar I och erkebiskop 568. K. Valdemar I eller Knut VI.
Absalon.
:13
hry2
569. K. Valdemar II och erkebiskop 570. K. Valdemar II och erkebiskop
Anders Sunesson. Ufeo.
ut öfver Danmark. Landet öfversvämmades af utländskt mynt. När
det till sist blef hart när omöjligt att finna afnämare för det inhemska
myntet, upphörde med år 1336 all dansk myntning utom i Lund.
Skåne var då förenadt med Sverige, myntningen fortsattes under hela
det svenska herreväldets tid, men upphörde, sedan landet hade blifvit
återeröfradt af k. Valdemar atterdag, år 1377.
Åren 1318 och 1361 omtalas ett mynthus i Skanör. På 1270- och
1280-talen slogos för kongl. räkning mynt i Halland. De fredlöse präg-
Fig. 567. 1178—1182. Å ena sidan Waldimar, den andra sidans omskrift ej fullt
tydlig. Efter Köhnes Zeitschrift für Münzkunde 1845, pl. VII fig. 9. Köhne har
äfven å fråns. omskrift, men då, enligt katalogen öfver C. J. Thomsens myntsamling
del 3 s. 111, Köhne oriktigt läst denna omskrift och denna under sådant förhållande
måste vara otydlig, har jag å min figur utlemnat omskriften.
Fig. 568. 1154—1202. Korset å frånsidan hänför detta mynt till Lund. — Fig.
569. 1202—1223. Waldemar och Andreas. — Fig. 570. 1228—1241. Waldemar och
Ufo. Alla tre efter original i k. Myntkabinettet. ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
