Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
832 K. ALBREKTS MYNT.
som i vanliga fall stämplarne för samtlige de förbundne städernes räkning
graverades i Lybeck.
Fyrpenninge-styckena kallades i början veerlinge, sedermera vanligen,
på grund af den hvita färg man var angelägen att gifva dem, witten
(hvita) eller wittenpfennige, på latin albi.
Då desse witten präglades äfven i de inom Meklenburg liggande
hansestäderne, och då de inom städerne och öfver hufvud taget inom den
hanseatiske handelns område voro mycket använde, var det ganska
naturligt, att k. Albrekt skulle, när han ville i sitt nyvunna rike in-
K. Albrekts hvita penningar.
föra en ny mynttyp, taga till förebild ett mynt, som under hans
uppväxttid hade blifvit det förnämsta inom hans fädernesland. Också
lånades icke blott utseendet, utan äfven namnet: i en offentlig urkund
af den 24 oktober 1389 räknas en svensk hvit penning = en örtug af
penningemarken, under det att en hvit tysk penning förklarades gälla
sex penningar (3/4 örtug) och den gotniske (gotländske) penningen
endast fem penningar.
K. Albrekts hvite penningar tillhöra fyra olika typer, hvilke här
äro återgifne fig. 648—652.
Fig. 648—651. Efter original i k. Myntkabinettet. Fig. 648. Rex Albertus de
och Moneta Albertus. Fig. 649. Albertus rex och Moneta Swecie. Fig. 650. Albertus
dei gracia och Moneta regis Snecie. Fig. 651. Albertus dei gracia och Moneta
Kalmarie. Fig. 652. Moneta Srecie och Albertus rex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
