- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
849

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K. KARL KNUTSSONS MYNT. 849

Tre gånger regerade k. Karl Knutsson öfver Sverige, 1448—1457,
juli 1464—januari 1465 och september 1467—maj 1470. Om han
präglade mynt under alla tre perioderna, veta vi icke. Den mellerste
var så kort, att han under denne väl knappast hann göra det. Då vi
icke veta, om han lät slå mynt under den andre och den tredje perioden,
vore det naturligtvis fåfäng möda att söka fördela de från hans tid
kända mynten på de tre regeringstiderna. Slog han mynt äfven under
de två senare, kan han för öfrigt då hafva användt en typ, som kommit
i bruk redan under den förste perioden. 1

Från denne hafva vi bevarad den första svenska myntordningen,
det första kontraktet mellan regeringen och en myntmästare. Det är
afslutadt den 2 maj 1449 med myntmästaren i Stockholm Heyne von
Nadelwigh. Det ålades honom att af en mark tiolödigt silfver slå 120

688.

690. K. Kristofers Åboörtug.

örtugar, hvilke således skulle väga 1,75 gr. Så noga höll man
emellertid icke den tiden med myntningen, att vi kunna räkna på att hvar
örtug verkligen fick denna vigt. För öfrigt var så stor latitud gifven
myntaren, att han fick i sället för 120 ostraffadt slå af marken 118 eller
122 örtugar. Derjämte skulle han slå ’hole penningar’ (brakteater), af
hvar mark femlödigt silfver 672 stycken, men mera än 67,200 sådana
penningar fick ej slås om året. Några brakteater, som med säkerhet
kunna hänföras till k. Karls tid, äro icke kända.

Fig. 688. Kristofer rex och Moneta Stockholm. — Fig. 689. Kristofer rex
Svecie och Stockholm Moneta. — Fig. 690. Kristofer rex Svecie och Moneta
Aboensis. — Alla tre efter original i k. Myntkabinettet.

1 Friherre Stjernstedts försök att hänföra mynten med S G i konungstiteln till k.
Karls två senare regeringsperioder måste anses misslyckadt. Såsom ofvan
framhållits, må man väl tvifla, huruvida någon myntning egde rum under den
mellersta perioden. Konungens tredje Stockholmstyp förekommer i för många
varierande former för att kunna anses få nödig tidslängd inom den tredje
regeringsperioden.

Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0867.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free