Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLIPPINGARNE. 869
landet och gjorde sig till dess herre. Oblidt är hans eftermäle och
gäller detta äfven de myntförhållanden, som han införde. En af våra
rimmade krönikor lägger i hans egen mun följande uttalande:
ther til läth jack slå ett skemmeligt mynth,
szom än nu er för huar mandt synth,
klipping var hans högxta namnpn,
alla til skada och ingen til gagn.
Jack kallas kung Klipping i sama stund,
förty jack fan oppå det fund.
Klipping kallas myntet derföre, att man genom klippning
reducerade omfånget, så att myntet ej längre var rundt, utan fyrkantigt,
hvilket hade till följd att rätt betydande delar af bilderne försvunno.
Storleken varierade mycket och med denne vigten. Redan utseendet
förråder den dåliga halten; exemplar finnas, som ej äro mera än
11/2-lödiga. Enligt en urkund af år 1524 voro k. Kristierns klippingar af
fyra slag, igenkänliga genom olika prägel. Det bästa slaget hade på
den ena sidan i en krönt sköld tre lejon med utsträckt tunga samt
’kraaget och kruset rumpe’, under skölden låg ett kors med liljeformige
742. K. Kristiern II:s klipping. 7143. Gustaf Erikssons klipping.
ändar (fig. 742). Å det andra slaget hade lejonen inga tungor och
raka svansar, korset under skölden var raklinigt och dubbelt. Det
tredje slaget skilde sig från det andra derigenom, att hvar korsarm
hade invid skölden ett rundt öga, hvarjämte riksäpplet i konungens hand
hade tre rutor. På det fjerde och sämsta slaget förekom ett ’slet,
enfoldigt kors’ och i riksäpplet ett klöfverblad. 1
Desse klippingar slogos i betydlig mängd. Handlingar refererade
i Danske Regester för åren 1519—1523 omtala mera än 360,000 mark
danska i klippingar såsom levererade till konungen af myntmästaren i
Malmö. Att de i myckenhet spriddes i Sverige kunna vi taga för
gifvet; k. Gustaf säger, att k. Kristiern med dem ’kom sig in i riket’.
Att desse klippingar icke förekomma i våra fynd är helt naturligt:
de voro för usle, att man skulle känna sig benägen att gömma dem
i jorden.
Några k. Kristierns svenska mynt äro icke kända, hvadan man
tagit för gifvet att han icke brytt sig om att mynta i Sverige. Väl
finnes en urkund af den 24 juni 1521, som talar om silfver, hvilket af
Fig. 742 och 743. Efter original i k. Myntkabinettet.
1 Luxdorph, i det köpenhamnska Lärdomssällskapets Skrifter del 8, s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
