Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MYNTNINGEN 1522—1524. 873
örena i allmänhet hade en stor benägenhet, såsom Peder Svart
uppgifver, att försvinna till utlandet. De blefvo, säger han, ganska mycket
förda ut af landet, »ty inge köpmän kunde någon tid utföra profitligare
varor, men strax de utländske fingo dem under händerna, kunde de väl
förstå, hvad de drogo till valör uti kornet, derföre förändrade de strax
deras klädebonad, så fingo de strax nytt namn och kallades
dubbelskillingar».
Dubbelskillingar slogos i Lübeck första gången år 1522 och hafva
de i utseendet en viss likhet med de svenska örena. Det ligger nära
till hands att antaga, att det just var det nya lybska myntet, som gaf
hr Gustaf anledning att i det svenska myntväsendet införa öresmynten.
Äfven synes en ny myntmästare hafva blifvit inkallad från
Tyskland. På Uppsala-örena af år 1522 — endast ett exemplar är för
närvarande kändt, som tillhör dr Antell — äfvensom på Åbo-örena af åren
1523 och 1524 förekommer en omskrift, som, sedan förkortningarna
blifvit utfyllda, lyder GUBERNATOR SWEDEN RIKS — tungomålet
5—
.
t;
æ
R
TRPRAAS.
/
747. Halförtug af år 1523. 748. Halförtug från början af
Gustafs tid?
röjer den tyske gravören. Visserligen finnes det tyska ordet RITTER
på den yngre hr Stens mynt, men de äro på ett helt annat sätt utförda
än de nämnda öresmynten. 1
Under denna Gustaf Erikssons första styrelsetid slogos äfven
åtminstone fyrkar. I de anteckningar, som synas hafva blifvit gjorda
för biskop Brasks räkning före Vadstena-mötet år 1524, omtalas
visserligen inge örtugar eller fyrkar slagne af Gustaf, men i behåll finnas
Stockholms halförtugar af år 1522:
Å den ena sidan en sköld med ett G, å den andra en krona. Sex
exemplar gifva en medelvigt af 0,85 gr. (fig. 747).
Man har äfven hänfört till Gustaf ett mynt af örtugsgruppen, med
den helige Eriks och Stockholms namn, med ett E och en sköld med
tre kronor lagd på ett litet kors (fig. 748). Då hr Gustaf på sina ören
använde den helige Eriks namn, kan han naturligtvis lika väl hafva
Fig. 747. Efter original i k. Myntkabinettet. Omskrifter: Gosta Erison 1522
och Moneta Stocholm.
Fig. 748. Efter original i k. Myntkabinettet. Omskrifter: Sanctus Ericus rex
Svecie och Moneta Stocholm.
1 Dr Antells exemplar har jag ej sett, men de i k. Myntkabinettet förekommande
Åbo-örena visa sig genom graveringens art skilja sig från de öfriga mynten
och bilda en grupp för sig, till hvilken äfven må hänföras det stora myntet af
år 1523 och medaljen af år 1522. Jfr min uppsats i Månadsbladet för år 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
