Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
874 MYNTNINGEN 1522—1524.
satt det på sina smärre mynt, men vigten af dessa småmynt — 30
vägda exemplar i k. Myntkabinettet gifva en medelvigt af 1,003 gr. —
synes väl stor för så sene fyrkar. En möjlighet är, att desse fyrkar
med den helige Eriks namn och initialbokstaf, ifall de tillhöra denna
tid, äro en frukt af den myntningsrätt som år 1524 gafs riksrådet.
De nyss nämnda Braskska anteckningarna synas gifva vid handen,
att äfven småpenningar d. v. s. brakteater slogos under dessa hr Gustafs
allra första år, men några sådana hafva icke blifvit till vår tid bevarade.
Deremot finnes i friherre C. J. Bondes samling på Eriksberg ett
stormynt af år 1523, hvilket icke finnes omtaladt i någon af tidens
urkunder och hvars namn derför är vanskligt att bestämma. Dess
utseende visas af fig. 749. Frånsidans omskrift förklarar att det är ett
mynt vi hafva för oss. Dess vigt är 12,90 gr. Då man i Tyskland
slog 8 silfvergyllen af en kölnisk mark, således med en vigt för hvart
749. Half silfvergyllen? af år 1523.
stycke af 29,20 gr., kan man tänka, att hr Gustaf ville i Sverige införa
en myntning af silfvergyllen — en sådan förekom i Danmark under
k. Kristiern II:s tid — men att hr Gustaf bestämde sig för att slå åtta
silfvergyllen af en svensk silfvermark. Då fick hvar silfvergyllen en
vigt af 26,32 gr., och det i fråga varande myntet af år 1523 skulle
således vara en half silfvergyllen. Hela och halfva silfvergyllen slogos,
derest denna min förklaring är riktig, äfven år 1528.
År 1524 betecknar ett nytt skede i k. Gustafs mynthistoria. En
olikhet mot den föregående tiden visar sig redan deruti, att
myntningsåret ej längre sattes ut på mynten. Klippingsmyntet blef, i viss mon
mot konungens vilje, alldeles aflyst. Det finnes ett odateradt
myntkontrakt, afslutadt med Gynther Laijs i Vesterås, hvilket af gammalt
blifvit hänfördt till år 1524 och äfven kan tillhöra detta år. 1 Detta
kontrakt omtalar
Fig. 749. Efter original i friherre C. J. Bondes samling på Eriksberg.
Omskrifter: Gubernate Sweden riks och Moneta nova Stocholm 1523.
1 Detta kontrakt förekommer bland handlingar från år 1524 i den ena
handskriften af riksregistraturet för Gustaf Erikssons första år, men någon strängt
kronologisk ordning mellan de i denna handskrift upptagne urkunderne är
dessvärre icke genomförd. Gynther Laijs omtalas den 7 juni 1525. Under den
följande tiden har jag ej återfunnit hans namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
