Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GOTLANDSMYNTEN. 895
alldeles saknas i Östergötland, som måste haft ganska lifliga förbindelser
med Gotland — Gotland lydde ju under biskopsstolen i Linköping.
Men huru skall man då kunna förse 1100-talets Gotland med mynt?
Kunna brakteaterna med W tillhöra denna tidiga period? Så synes
icke hafva varit händelsen, ty det finnes åtminstone ett fynd, som
innehåller både brakteater och tvåsidiga Visbymynt jämte mynt slagna af
den preussiske härmästaren Michael von Sternberg (1413—1422). Dessa
brakteater måste således betraktas som samtida med de tvåsidige gotarne,
de tillhöra icke ens gotarnes allra första tid. Som gotarne icke kunde
vara tillräcklige för behofvet, eftersom man ju ofta måste betala
penningar, är det naturligt, att penningar (brakteater) slogos alltjämnt.
Men man är berättigad att fråga, om icke möjligen brakteater af samma
utseende slogos äfven före gotarnes tid, om icke då dessa brakteater
utgjorde det enda omlöpande myntslaget. Som brakteaterna af gammalt
blifvit inlagda i myntsamlingen utan att anteckning gjorts om fynden, från
hvilka de härstamma, är det för närvarande omöjligt att utröna,
huruvida man kan fördela W-brakteaterna i en äldre och en yngre serie.
798. K. Johan II:s Visby-hvid.
På grund af de nära och lifliga förbindelserna mellan Gotland och
de tyske städerne, kunna vi icke gerna tänka oss annat än att på Got-.
land gotarne hade till föregångare brakteater; i de hanseatiske städerne
började präglingen af de tvåsidige wittenpfennige först på 1320-talet
och dessförinnan präglades endast brakteater. Åldre myntforskare
hafva till Gotland hänfört en brakteat med bilden af Guds lam. Då
detta var Gutarnes märke, synes denna bestämning rimlig nog, men vi
måste å andra sidan besinna, att sådana brakteater aldrig hittats på
Gotland.
Fig. 798 återgifver ett ytterst sällsynt mynt — allenast ett exemplar
är kändt. Bilderne äro de för Visbymynten vanliga, om än temligen
simpelt utförda. Den ena omskriften innehåller den vanliga upplysningen,
att myntet tillhör Visby, men den andra omskriften namngifver som
myntherre »Gutarnes konung Erik». Det kan icke vara fråga om någon
annan än k. Erik af Pommern, hvilken, afsatt i Sverige, Norge och
Danmark, regerade på Gotland. När och under hvilka omständigheter
detta mynt blifvit funnet, vet jag icke.
Fig. 798. Omskrifterna: rexæ Ericus Gotorum och Moneta Wisbyensis. — Efter
original i k. Myntkabinettet.
Fig. 799. Omskrifterna: Jo .... rex Dacie och (Mon)eta Wisbuenisis. — Efter
en afbildning i dansk Antiqgvarisk Tidskrift för 1843—1845 s. 41 (efter originalet
i k. Myntkabinettet i Köpenhamn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
