Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
902 BÖHMISKE GROSSI.
gros tournois och sterlingen har dock ej alltid varit detsamma, emedan
den förres godhet ej var lika konstant som den senares!.
Liksom sterlingstypen blef äfven gros-tournois-typen upptagen utom
det egna landet, förnämligast i Rhendalens och Nederlands mynthus.
Grossi flandrenses kommo äfven till Sverige.
Icke långt efter k. Ludvig den heliges tid börjar en
grossus-prägling i en annan del af Europa. Sedan man hade hunnit blifva utledsen
vid de opraktiska och till sist barbariska brakteaterna, slog k. Vencel
II af Böhmen (1278—1305) de store och prydlige grossi pragenses.
Under 1300-talet funnos sådana i Sverige 2. Fig. 811 visar deras utseende.
Ju större betydelse Lybeck och de andre hansestäderne fingo för
Norden, desto mera kommo deras mynt att der spela en rol, hvilken
dock var i Danmark och i sydvestra Sverige vida mera betydande än i
det öfriga Sverige. Eget är, att hanseatiska mynt icke pläga
förekomma i fynden från Gotland, ehuru hansan stod i så liflig förbindelse
med denna ö.
811. Böhmisk grossus.
I den hanseatiska mynthistorien blef året 1325 af synnerlig vigt.
Hamburg, Stralsund och Rostock vunno detta år genom köp rätten att
slå eget mynt. Hamburg hade visserligen något tidigare träffat aftal
med Lybeck i myntangelägenheter, men vid denna tid upprättades de
vendiske hansestädernes myntförening: antalet af städer, som tillhörde
denna, vexlade väl under tidens lopp, men de städer, som trognast
höllo uppe myntförbundet, voro så pass mäktige, att likheten i deras
myntning måste blifva af en rätt stor betydelse. Vi hafva redan sett,
huruledes de myntförbundne städerne år 1424 utöfvade på Danmarks
myntväsen ett bestämmande inflytande. Slutligen var det år 1325 som
Lybeck åter upptog präglingen af tvåsidiga mynt, och detta exempel
följdes snart af de andre städerne. I Sverige hade visserligen de två-
Fig. 811. Omskrifterna: Wenceslaus secundus dei gratia rex Boemie och Grossi
pragenses. — Efter original i k. Myntkabinettet.
1 K. Ludvigs gros tournois hade en finhet af 0,958 och slogos af en mark brutto
58 stycken, år 1381 slogos 84 stycken af samma finhet. Sterlingens vigt sjönk
under 1300-talet från 22 till 18 grains. År 1303 räknades i Skåne 1 solidus
grossorum Turonensium = 4 solidi sterlingorum, år 1328 räknades i Småland 1
solidus grossorum Turonensium =3 solidi sterlingorum.
2 I Vexiö uppburos t. ex. år 1328 af påfvens ombud ’ix solidi iiij denarii argenti
de Boemia’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
