Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
906 FLORIN.
väldet kom till stånd, ersattes i följd af det mindre uppblandade
germanska element, som då kom till herraväldet, guldet af silfver — det
blef denarernes tid. Men småningom började guldet åter göra sig
gällande som myntmetall vid sidan af silfret, och guldmynten kommo då
äfven till vårt land, de omtalas i våre urkunder och hittas i vår jord.
Det var i Italien, hvarest man mera än annorstädes var utsatt för
inflytanden från det byzantinska riket och från de muhamedanske
staterne, som guldmyntningen åter begynntes, allra tidigast i landets
sydligaste del. De der slagna mynten fingo dock ingen större spridning
öfver norra Europa. En helt annan roll spelade de guldmynt, som
präglades i mellersta och norra Italien, guldmynt, som efter
verldsmyntens art troget fasthöllo den en gång antagne typen.
Den mäktige handelsstaden Florens slog från år 1252 guldmynt: å
den ena sidan bilden af Johannes döparen, som var stadens
skyddshelgon, å den andra en rikt utbildad liljeblomma (/flos), som betecknade
stadens namn Florentia. Denne typ (fig. 815) bibehöll sig under trenne
815. Florin från Florens.
århundraden, utan annan ändring än den, att hvarje för ett halfår
verkande myntherre, satte vid sidan af helgonets hufvud ett sig
betecknande märke. De florentinska guldmynten förekomma ofta i våra
urkunder under namnet floreni. De voro af fint guld och slogos 64 på
marken. Som florinen flerstädes efterbildades1 och imitationerna icke
alltid voro lika goda i halt och vigt, fann man sig mången gång föranlåten
att framhålla de verklige florinerne till åtskilnad från de andre2. Under
1400-talet försvunno i Sverige florinerne ur rörelsen.
Det af Florens gifna exemplet manade ganska snart det mäktiga
Venedig till efterföljd. Dogen Giovanni Dandolo började år 1284 slå
guldmynt med fint utförda framställningar: å den ena sidan den väl-
Fig. 815. Omskrifterna: Sanctus Johannes baptista och Florentia. — Efter original
i k. Myntkabinettet.
1 T. ex. (i mellersta Europa) Frankrike 1350—1360, Lothringen 1346—1390, Brabant
1312—1355, Flandern 1322—1346, Geldern 1326—1371, Cleve 1347—1368, Köln
1349—1362, Böhmen 1310—1346, Ungern 1308—1382, Lybeck (enligt kejserligt
privilegium af år 1340: ita quod unus aureus Lubicensis non sit gravior pondere
et valore quam florenus aureus de Florencia). Jfr Dannenberg, Die Goldgulden
von Florentiner Gepräge (Wien 1875).
Exempelvis må anföras: 400 floreni de florencia puri auri et iusti (1312) — 12
floreni auri (Linköping, 1328). — floreni auri de Florencia (1331) — 264 floreni
puri auri (Linköping 1333) — 137 floreni auri (Uppsala 1333) — 58 floreni
parvi auri (Gotland 1334) — 1 florenus (Skåne 1337) — 20 floreni (i k. Magnus
Erikssons skattkammare 1340) — 900 floreni de signo et omeo florentino (1375).
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
