Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
908 NOBLER OCH ROSENOBLER.
ligen mynt, som i utlandet voro i omlopp eller der blifvit invexlade
mot svenske penningar, och vi kunna således saklöst lemna dem å
sidan1. Jag vill här endast anteckna, att k. Magnus Eriksson en gång
hade i sin ega guldmynt, som kallas skilda; med dem kunna icke
menas andra än de mynt, som i Frankrike slogos från år 1336, och
som med anledning af den på dem förekommande skölden kallades
écus Gjfr anm. 1).
Af vida större betydelse för vårt land voro de engelska
guldmynten. Efter en del försök, som icke voro af synnerlig betydelse,
slogos under k. Edvard III stora och prydligt utarbetade guldmynt,
som på grund af sin ’herrliga’ beskaffenhet kallades nobler. Å den ena
sidan ses konungen stående i ett skepp — måhända till firande af den
sjöseger, som k. Edvard vann vid Sluys år 1340 —, å den andra kring
en rik ornamental grupp ett bibliskt uttryck, som talar om oväntad
räddning ur en stor fara2 (fig. 817). K. Edvard IV lät typen undergå
817. Edvard III:s nobel.
en del förändringar, af hvilka de vigtigaste voro, att han å frånsidan
satte i stället för korset en strålande sol och på midten af åtsidans
skepp en stor ros. Efter denna fick det nya slaget af nobel namnet
rosenoble, ett namn, som dock icke förekommer i de svenske urkunderne.
Dessa engelska guldmynt slogos af i det närmaste rent guld.
Vigten var från början faststäld till 7,77 gr, men sattes år 1412 ned
till 7 gr och höjdes år 1465, när rosenobeln infördes, åter till den
ursprungliga vigten.
Äfven nobeln framkallade imitationer, särskildt inom Nederland,
och äro dessa af två slag: än återgifva de icke allenast typen, utan
äfven omskrifterna med den engelske konungens namn och titel, än
Fig. 817. Omskrifterna: Edwardus dei gracia rex Anglie et Francie dominus
Hybernie och Thesus transiens per medium illorum tramber. — Efter original i k.
Myntkabinettet.
1 I ett testamente, som en svensk prestman skref i Avignon den 19 december
1340 omtalas, utom floreni de Florencia, denarii aurei de scuto, scutati aurei
samt denarii aurei dicte papiliones.
2 Denna vers (Lucas evang. kap. 14 v. 30) tillades under medeltiden kraft af ett
skyddsmedel mot krigsfara, tjufvar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
