Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GYLLEN. 909
hafva de afvikande omskrifter med ärligt angifvande af den nederländske
myntstaden (jfr fig. 818).
Under den senare delen af 1300-talet och större delen af 1400-talet
voro nobler alls icke sällsynte i Sverige1.
Under den senare delen af 1400-talet utträngdes hos oss nobeln af
gyllen-myntet. Florinen blef äfven i Tyskland efterbildad, till en början
med fullständigt bevarande af typen. Vid pass år 1370 ersattes
originalens lilja med myntherrens vapensköld inom en prydlig omgifning.
År 1417 ersattes Johannes döparens bild med aposteln Petri, och denne
fick senare i sin ordning vika för bilden af en sittande Christus, eller
— hvilket är vanligare — myntherrens egen bild eller en sköld. Fig.
819—821 gifva prof på dessa mynt, som kallades helt enkelt guldmynt,
gulden eller gyllen22.
Genom den s. k. gyllene bullan af år 1356 gafs kurfurstarne rätt
att slå guldmynt; också omtalas i en svensk urkund af år 1456 ’gyllen
af de fyra kurförstars mynt’ — från Köln, Trier, Mainz och Pfalz. Den
S818. Nederländsk rosenobel.
vanliga benämningen var ’rhenske gyllen’ (floreni rinenses). Det var
för öfrigt icke endast kurfurstarne, som slogo sådana mynt inom och
utom Tyskland: gyllen präglades af andlige och verldslige herskare och
af städer. Ehuru våre urkunder i allmänhet nämna endast rhenske
gyllen, träffa vi någon gång en antydan om de olika ursprungsorterne:
så omtalas t. ex. 100 kolmarska rhenska gyllen (1483) — floreni
arnhemenses (1441) och sex gamla ’ærneskia’ gyllen (1390) från Arnhem i
Nederland — ’Arnoldus-gyllen från Geldern3 (1436) — ’lybske gyllen’
(1489) — Jfloreni trajectenses (1491) från Utrecht — postulatenses (1491),
ursprungligen sådane, som slogos af ’Rudolphus episcopus postulatus’ af
Fig. 818. Omskrifterna: Moneta nova civitatis zelandie och Si deus nobiscum
quis contra nos? — Efter original i k. Myntkabinettet.
1 Exempel: engelske guldnobler pleni ponderis (1385); — nobiles (1407); — engelske
och flamske nobler (1407); — engelske vigtige nobler (1408); — en liten nobel
(1452); — svåre nobler (1463); — 200 svåre ’ætwærtske’ nobler (1470); — en
Edvards nobel (1475). — En Henriks nobel (1491).
2 Om desse gyllen jfr Joseph, Goldmünzen des XIV und XV Jahrhunderts.
3 Hertig Arnold af Geldern regerade 1423 —1471. Hans gyllen voro mycket dåliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
