Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
950 PRIS FÖR JORD.
jorden i allmänhet, på grund dels af naturlig beskaffenhet, dels af den
vård som egnades henne, kunde vara underkastad förändringar i
godhet, hvadan värdet efter några års mellanrum icke var detsamma. Om
än i detta afseende skiftningarna ej voro under medeltiden så stora
som nu, ty den tidens jordbruk var föga intensivt och af
jordinnehafvarne voro de allra fleste i första rummet icke betänkte på att få
större afkastning än att de hade nog för att lifnära sig, de sine och
kreaturen, någon roll måste de likväl hafva spelat och vittnesbörd derom
förekomma äfven i urkunderne. Så säljer en prestman år 1296 sina
gods i Nysätra sn och meddelar i det om köpet utfärdade brefvet (DS
nr 1163) följande specifikation: i byn Öfre Resta ett öresland, der
örtuglandet gäller 12 öre penningar, i byn Yttre Resta 7 örtugland,
der örtuglandet gäller 10 öre, samt i Högby 2 örtugland, af hvilka
hvart gäller 2 mark penningar. 1 Att åttingarne i Östergötland voro
till ytmåttet bestämda, har jag i det föregående visat, och var derföre
helt visst priset för åttingen ursprungligen detsamma eller skulle vara
det. Men äfven här gjorde de naturliga förhållandena sig gällande
framför de konventionela: åttingar såldes till olika pris. Så t. ex. såldes
år 1341 i Östergötland ene gången 2 åttingar för 92 mark penningar,
andre gången 1 1/2 åtting för 22 lödiga mark, hvilka efter den tidens
kurs torde hafva motsvarat icke mindre än 110 mark penningar. ÅÄr
1342 såldes 1 1/2 åtting för 90 mark (DS. nr 3543, 3556, 3650).
Dessa skiftningar i pris voro emellertid mindre betydande. Vida
större voro de, som kunde framkallas af hvarjehanda allmänna
förhållanden. Styffe har framhållit, »att ännu vid medlet af 1300-talet, ja
till och med under de fredliga åren af k. Albrekts tid, höll sig priset
någorlunda uppe vid det belopp det med afseende på myntets värde
borde vara, men hundra år senare synas köpesummorna enligt de få
uppgifter derom, som finnas i behåll, sällan stiga öfver två tredjedelar
och kanske icke öfverhufvud till mer än hälften eller en tredjedel af
hvad det borde vara»2. Jag finner icke i mina anteckningar
tillräckligt material för att gifva en fortgående öfversigt af jordvärdets
förhållande under medeltidens århundraden. Jag hoppas en annan gång få
återkomma till detta ämne.
Ett normalpris för egendomar i städerne var naturligtvis omöjligt.
Tomterna voro små, deras storlek berodde i hög grad på begränsningen
mellan gator, torg och murar, på de knappt tilltagna tomterna betydde
åbyggnaderna mest, och mellan dem måste stora skiljaktigheter hafva rådt.
Af husdjuren betingade hästen mycket olika pris, icke så mycket
genom en med tiden fortgående förändring i värdet, utan i följd af
1 Jfr uttrycket: in equivalente dimidia marchata terre. DS nr 3596.
2 Jfr Styffe, Bidrag del 4 s. cxxv och der anförda exempel. För år 1381 får man
af 20 köpeafhandlingar ett medeltal af 250 mark för marklandet, för år 1382
af 12 köp blott något öfver 154 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
