Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
956 PRIS FÖR TALG, SMÖR, OST, FISK.
Talg skattas i 1523 års taxa till 12 skillingar för pundet, i 1526
års taxa till en mark. — Ett pund ister är i den senare upptaget till
en mark danska d. v. s. 6 öre.
Smör var en mycket vigtig vara, som ofta omtalas i urkunderne.
I gästgifvareförordningarna af åren 1335 och 1344 sättas mark smör
och mark fläsk till samma pris (3 penningar), under det eljes smöret
regelbundet betingar ett drygare pris. Detta såldes skeppunds- och
pundvis, i tunnor och löpar. För ett skeppund smör angifves värdet år
1323 till 5 mark, år 1367 i Dalarne till inemot 12 mark 1, år 1380 (?)
i Jönköping till 6 mark (efter 2 öre för pundet), år 1389 till 6 mark,
år 1450 (taxa) till 6 mark (efter 2 öre för pundet), åren 1523 och 1526
(taxor) till 24 mark danska (efter en mark danska for pundet) eller 18
mark svenska. För en tunna (lagena) smör uppgifves vvärdet år 1366
till 41/2—5 mark, år 1368 till 5 mark, år 1526 till 8 mark. En löp
smör kostade år 1367 1/2 mark. Värdet af skeppundet och tunnan var
således ungefär detsamma, löpen synes hafva motsvarat 1/10 tunna.
För ett pund ostar uppgifves i 1523 års taxa ett värde af 6 öre
örtugar, i 1526 års ett värde af 12 skillingar, priset hade således sjunkit.
Rörande villebrådet har jag funnit så godt som intet att anteckna.
I de Barnekowska räkenskaperna förekomma någre gångar harar, men
som antalet djur i hvart köp icke uppgifves, säga oss summorna intet.
I de ofvan ett par gånger anförda gillesräkenskaperna finnes deremot
den bestämda uppgiften, att för en hare gafs år 1515 1 öre.
Rörande prisen för de skinn, som vunnos genom jagt, innehåller
1523 års taxa följande:
vargskinn.––.–.- 12 öre örtuger elghud –––– 12 öre örtuger
räfskinn..–-.- 5 » » 2 jjärfskinn ..-.–-.- 12 » »
mårdskinn–- 8» » en timmer gråskinn klocka-
utterskinn ––– 6 » » Verk —– 12 » »
illerskinn.–––.. 1 » » samfongh.––––- 8» »
ett stycke hermelin.– 1 » svenskt skinn -.–- 3 » »
Den rökta eller torkade fisken utgjorde under medeltiden med dennas
fastepåbud en mycket betydande handelsvara. Men de prisuppgifter,
som åt oss bevarats, äro dessvärre få. Sillen såldes åren 1365—1367 i
Södermanland i tunnor och valar. Priset för en tunna var ganska
konstant 3 mark 4 öre, men kunde springa upp till 4 mark, priset för en
val var i allmänhet 8 örtugar (2 öre 2 örtuger), men kunde gå upp till
9, till och med till drygt 10 (102/3) örtugar. År 1501 kostade en tunna
sill i Stockholm 10 mark, år 1521 endast 6. I 1523 års taxa
förekommer en tunna krampesill, som var sämre än den normala 3, upptagen
1 Jfr hvad föregående sida är sagdt om fläskpriset åren 1365—1367.
2 Ett räfskinn upptages i 1526 års taxa till 4 öre örtugar, men är denna uppgift
i handskriften utstruken.
3 Krampesill är, enligt dr R. Lundberg (Antiqvarisk Tidskrift för Sverige del 12
nr 1 s. 96) en sämre sillart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
