Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
958 PRIS FÖR SÄD.
mynt — som jag icke med säkerhet kan uppgifva det gutniska myntets
värde denna tid, nöjer jag mig i detta fall med att framhålla, att lästen
här tydligen är värd vid pass 9 mark penningar 1 — 30 läster annona
såldes i Visby för 57 mark 2 öre silfver, hvilket också gör inemot 9
mark (noga taget 8,587) — vidare 14 läster såldes i Stockholm för 28
mark penningar, hvilket är en orimlighet, då så lågt pris icke finnes
angifvet i någon urkund, antagligen skulle det vara mark silfver, i
hvilket fall vi äfven här få priset för lästen — 9 mark — 2 läster såldes
i Stockholm för 15 mark penningar, alltså 1 läst — 71/2 mark — en läst
såldes för 7 mark — en half läst = 4 mark — 2 läster = 131/2 mark,
hvilket gör för hvar läst 6 mark 6 öre. För år 1339 finnas 8
uppgifter i en förteckning öfver Trefaldighetskyrkans i Uppsala utestående
fordringar: på fyra ställen uppgifves priset för 1 pund annona till 12
öre penningar, hvilket, då 12 pund räknades på lästen, gifver denna
ett värde af 18 mark, och likaledes på 4 ställen uppgifves priset för en
modius annone till 1 1/2 öre, hvilket, då 96 modii gingo på lästen,
gifver denna ett värde af 18 mark. I ett bref af år 1356 talas om
42 läster annona, hvart pund för 14 örtuger och lästen för 7 mark2.
I de Barnekowske räkenskaperne för åren 1365—1367 förekomma
följande märkliga uppgifter. I redogörelsen för uppbörden inom
Södermanland heter det, att en läst råg var — 40 mark, en läst korn (ordei)
= 25 mark, under det att i redogörelsen för uppbörden i Dalarne säges
1 läst råg vara — 24 mark och 1 läst korn =— 20 mark 3. — Priset var
således mycket olika, särskildt för rågen, i de två landskapen och, hvilket
kan synas eget, råägen var mycket dyrare i Södermanland än i Dalarne.
Detta torde dock hafva berott derpå, att under dessa år fördes krig i
Södermanland, hvadan prisen böra hafva varit mycket uppdrifna, under
det att de höllo sig mera normala i de aflägsne Dalarne, om de än der,
hvarest odlingen helt visst gjort vida mindre framsteg än i
Mälaredalen, voro icke obetydligt högre än de i vanliga fall voro i
Södermanland. I Södermanland var förhållandet mellan råg- och kornprisen =—
8:5, i Dalarne — 6: 5. Vi se således — hvilket för öfrigt är helt
naturligt —, att proportionen icke var densamma öfverallt, hvarförutom
det ju kan vara osäkert, huruvida dessa under abnorma förhållanden
förekommande proportioner varit gällande äfven under normala.
Skilnaden mellan de två pris för lästen, som hr Johan Engel betalade år
1295, är vida större än förhållandet 8:5, och styrkes jag härigenom i
mitt antagande, att två så olika pris icke kunna gälla samma sädesslag,
1 I slutet af räkenskapen finnes uppgifven evalvationen 3 mark silfver = 13 1/2
mark penningar, hvilket gör 1 mark silfver — 4,5 mark penningar.
2 I Riksarkivets Pergamentsbref återgifves detta annona med ’korn’, liksom
annorstädes ’korn’ motsvarar ordeum. Det hade varit bättre, om skilnad hade blifvit
gjord mellan de två uttrycken, då det icke är sjelfklart att annona nödvändigt
betecknar korn.
3 Styffe, Bidrag del 1 s. 110 och 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
