Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PRIS FÖR SÄD. 959
utan ett dyrare, antagligen rågen, och ett billigare, som helt visst var
kornet, hvilka båda emellertid inbegrepos under den gemensamma
benämningen annona — ett ord, som äfven i utlandet hade den dubbla
betydelsen än af säd i allmänhet, än af korn.
I ett bref af den 13 maj 1356 uppgifver k. Magnus priset för en
läst korn (ordeum) till 10 mark.
I en urkund uppgifves priset för en mark annona, men der säges
ock att mark i detta sammanhang var detsamma som läst (år 1323, DS
nr 2420).
Urkunderne från 1400-talet äro ytterst fattiga på upplysningar
rörande sädesprisen. I ett bref af år 1406, rörande förhållandena i Närike,
omtalas 16 thyner bjugg, ’hvar spann galt då 1/2 mark’ — en uppgift
som synes orimlig, då hvar thyn korn år 1303 kostade 1/2 mark.
Måhända är helt enkelt spann i urkunden (DS nr 780) ett skriffel för
thyn? 1 Jag har dessutom funnit en uppgift från år 1420, att en läst
korn då kostade 8 mark.
I k. Karl Knutssons taxa af år 1450 finnes, märkligt nog, inga
uppgifter om priset för säd. Detta berodde måhända derpå, att under
åtminstone en del af hans regering det i Sverige var bristande tillgång
på denna nödvändighetsvara. År 1456 skref konungen till rådet i
Lybeck, att i Sverige var stor brist på råg och malt, hvadan han begärde,
att Lybeckarne, om de hade sådant inne, skulle nästa vår sända det
öfver 2. Det synes den tiden hafva varit brist på spannmål äfven i
Danmark, ty k. Kristiern I skref följande år till Lybeck, att han, med
anledning af den tillämnade härfärden mot Sverige, hade behof af säd.
Emellertid säges i rimkrönikan 4, att vid k. Karls död var så godt år,
att en lödig mark silfver gick för 8 mark, att en spann råg kostade 5
hvitar, en spann korn 4 hvitar — förhållandet mellan de två
sädesslagen var således då = 6,25 : 5. Det gäller emellertid att få veta, hvad
hvitarne den tiden voro värde i svenskt mynt. Då förhållandet mellan
silfver- och penningemarken under k. Karls regering var ganska
regelbundet = 1: 8, torde vi få anse det danska myntets värde år 1470 vara
ungefär detsamma som år 1453, då en dansk hvit bestämdes vara — 3
penningar. Efter denna beräkning skulle en läst korn hafva kostat i
det närmaste 7 mark och en läst råg inemot 81/2 mark. Krönikan har
således, förutsatt att hennes uppgifter äro riktiga, skäl att säga prisen
den tiden voro ganska billiga, hvilket väl får anses bero derpå, att
skördarna i Sverige voro bättre år 1470 än under 1450-talet.
De oroliga politiska förhållandena under början af 1500-talet lade all-
varliga hinder i vägen för införsel; när då, åtminstone i visse delar af
1 Detta pris skulle gifva för en läst 8 mark; år 1386 var priset 10, år 1420 8
mark, hvadan 8 mark år 1406 är en mycket rimlig summa.
2 Styffe, Bidrag del 3 s. 85.
3 Styffe, Bidrag del 3 s. 87.
4 Klemmings upplaga del 2 s. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
