Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PRIS FÖR TYG. 965
Braunschweigskt. En aln kostade år 1467 2 öre penningar.
Kumiskt. 8 alnar kostade år 1379 5 mark penningar, alnen således
5 öre.
Närdiskt. Ett halft stycke kostade år 1459 10 mark 4 öre penningar.
Poperskt. Ett stycke kostade år 1368 10 mark penningar.
Torniskt. En aln kostade år 1397 en mark penningar.
Warniskt. Ett stycke kostade år 1368 15 mark penningar.
År 1397 kostade 5 alnar sarduk 2 mark penningar.
Då jag här åter kommit att tala om tyg, må äfven meddelas några
prisuppgifter, ehuru de gälla inhemska varor.
År 1328 kostade i Uppland 18 alnar lärft 9 öre penningar, alnen
således ett halft öre. I k. Magnus Erikssons stadge för kopparberget
af år 1347 sättes priset för en aln ’twebret repelärft’ till 1/2 öre (1 örtug
4 penningar), för en aln svenskt eller småländskt lärft till 10 penningar
(1 örtug 2 penningar). En aln ’raa lereth’ upptages i 1523 års taxa till
1/2 öre, under det en aln ’blaggar’ kostade något mindre eller 1 örtug;
’särkeväf’ kostade lika mycket som blaggarn.
En aln vadmal upptages i samma taxa till löre, under det i
Stockholm en aln hvit eller svart vadmal betalades är 1522 med endast
1/2 öre.
Foderduk värderades i 1523 års taxa till 5 öre alnen.
En annan ytterst vigtig införselsvara var saltet; dess betydelse visas
bäst af de upprepade försöken att genom saltberedning inom landet
göra sig oberoende af utlandet. Till hr Birger Perssons begrafning
köptes (enligt redovisningen af 1328 DS nr 2660) tio ’talenta minora’
för 5 öre penningar, hvilket för ’lillpundet’ (antagligen skålpundet) gör
11/2 örtug. År 1409 omtalas i en urkund, gällande förhållandena i
Östergötland, en tunna salt så god som 3 mark penningar. I 1523 års
taxa upptages ett pund salt till 6 öre örtugar. Man gjorde skilnad
mellan groft salt och grannt d. v. s. finstött. Prisen voro naturligtvis
olika. Ett pund (skålpund) grofsalt kostade i Stockholm år 1512 11/2
örtug, men grannt salt kostade i samma stad år 1512 1 öre 2 örtugar,
år 1513 1 öre 1 örtug.
Då man, såsom redan är anmärkt, icke kan åstadkomma någon
fullständig förteckning öfver de under medeltiden gällande prisen, får jag
nöja mig med att ur mina anteckningar hopplocka några uppgifter,
hvilka torde, äfven i deras ofullständiga skick, kunna vara af intresse
för en och annan. För att göra uppgifterna beqvämare att begagna,
ordnar jag dem alfabetiskt efter varorna.
Agnus dei kallades den silfverkapsel, i hvilken man förvarade det
vaxaftryck med bilden af Guds lam, som pilgrimer, hvilke öfvervoro
påskmessan i den hel. Peters kyrka i Rom, erhöllo; på kapseln fanns äfven
regelbundet bilden af Guds lam — deraf namnet. Dessa föremål voro icke säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
