Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
964 PRIS FÖR KOPPAR, TENN OCH BLY.
nämnda år, att man, när de fat, som kommit från bergslagen och fördes
till Stockholm, slogos upp, fann sig göra en förlust på 2—3 lispund:
man tillverkade nämligen faten af rått trä och gaf dem sådan tjocklek,
att de vägde 4—5 lispund i stället för två. Upptäcktes detta, måste
naturligtvis priset för jernet något sjunka. En antydan om något sådant
ligger i den reservation, som förekommer i 1523 års taxa, hvilken sätter
ett hundrade jern = 4 öre, ’om det håller sin fulla vigt’. För öfrigt
måste en knapp tillgång tillfälligtvis drifva upp det normala priset.
Af synnerlig betydelse var kopparen. Koppargrufvan vid Falun
var till stor nytta for regeringen, hvilken mången gång skaffade sig
penningar genom att pantsätta hennes afkastning eller delar af denna.
Rörande priset har jag antecknat följande. I en urkund af år 1299
(DS nr 1278) omtalas ett skeppund koppar såsom värdt 8 mark
penningar, hvilket, i fall silfver- och penningemarkerna ännu det året stodo
i samma förhållande till hvarandra som år 1291, motsvarar ungefär 88
kronor. I en urkund af år 1317 säges priset för sex ’talenta cupri’ —-
antagligen menas skeppund — naågot tidigare hafva varit 100 mark
penningar. Hvart skeppund skulle då hafva kostat 15,15 mark
penningar d. v. s. ungefär 100 kronor. År 1389 kostade ett skeppund
koppar 18 mark, d. v. s. ungefär samma belopp i kronor; ett fat jern
kostade samma år 3 mark, hvadan ett skeppund koppar då var lika
mycket värdt som 6 fat jern. År 1414 var kopparen dyrare, ty då
svarade ett skeppund koppar mot sju fat jern. K. Gustaf och hans råd
fastställde år 1523 priset för ett skeppund koppar till 20 mark örtugar,
hvilket är mycket lågt, då penningemarken mot medeltidens slut var
mycket sämre än år 1389. År 1524 kostar skeppundet 24 mark. Ett
pund messing kostade år 1412 4 mark penningar.
Kopparpriset synes sålunda hafva kunnat vara underkastadt mycket
stora vexlingar, under det jernpriset höll sig mera konstant d. v. s. i
förhållande till det mynt, som gick i rörelsen. Om osmunden ständigt
var en penning, följde jernpriset den ständigt fortgående sjunkningen i
penningevärdet.
Tre ’pund’ engelskt tenn inköptes år 1516 till Helgalekamagillets
i Stockholm primklocka för 12 mark penningar.
Till de vigtigaste införselsvarorna hörde klädet. För de olika
slagens pris vid olika tider har jag redogjort s . 709. Ytterligare några
anteckningar må här få plats.
Kläde utan vidare bestämning rörande härkomst och godhet omtalas
stundom, t. ex. år 1418 ett halft stycke kläde — 20 mark penningar, år
1420 en aln kläde — l mark penningar, år 1460 1/2 aln grönt kläde —
1/2 mark penningar.
Med uppgift om härkomst omtalas:
Engelskt. 1 aln = 1 mark 2 öre penningar (år 1510); en aln engelsk
fdz kostade år 1488 5 öre penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
