Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PENNINGENS KÖPKRAFT. 975
örtugar; om deras arbete var af lindrigare beskaffenhet eller om efter–
frågan af arbete från arbetarnes sida blifvit betydligt ökad, kan nu
icke afgöras. Åt en murmästare, sjelf tredje, gafs en gång i arbetslön
12 mark och derjämte 2 öre badstugupenningar samt dessutom
penningar till öl. För dem, som icke voro antagne till tillfälligt arbete, utan
hade anställning för år, utgick lönen delvis i penningar, delvis i
beklädnadsartiklar, framför allt i skor.
Taxan af år 1523 upptager följande aflöningar:
en god legodräng, som bygga (laga) kan det han bryter, 5 mark
om året,
en dagakarl med lian 4 hvitar (om dagen),
en timmerman 4 hvitar,
en annan dagakarl en skilling,
en legepiga 2 mark om året,
en arbetsqvinna 2 hvitar om dagen;
ingen städjes till husman, som icke vill undergå det villkor, som
rikets stadga innehåller;
ingen städjes till tröskning, om han icke vill tjena bonden under
sommaren.
1I detta fall var således qvinnans aflöning betydligt lägre än
mannens.
Penningens köpkraft var under medeltiden mycket större än i våre
dagar. Silfret och penningen voro vida sällsyntare än nu, hvadan rent af
annat än silfver och penningar utgjorde värdemätare, t. ex. nötkreatur.
Jag har en och annan gång i det föregående vid nämnande af pris
uppgifvit, att medeltidspriset svarade mot så och så mycket i nutidens
mynt, en betydligt högre summa. Jag vill här nämna först, att för de
beräkningar, som i sådana fall blifvit gjorda, liksom i öfriga fall t. ex. vid
angifvandet af penningemarkens värde i nu gällande mynt (jfr s. 993) jag
rättat mig efter det värde, silfret hade före den senaste, ganska betydliga
nedsättningen af silfverpriset, för det andra att det dock i grunden är
betänkligt att evalvera enstaka summor i nu gällande. De summor, som
i det ena fallet eller det andra betalades, måste, för att vi skola kunna
förstå deras verkliga betydelse, jämföras med de samtidigt gällande
prisen för nödvändighetsföremål, boskap, säd o. d. Vi måste hålla oss
till nödvändighetsföremålen af inhemskt ursprung, ty andra föremål,
i synnerhet de af främmande ursprung, måste i förhållande till silfret
och till nödvändighetsföremålen hafva stått i helt andra förhållanden än
nu, beroende på möjligheten af tillförsel och på efterfrågan. Försöket att
utbyta en enstaka medeltidssumma i ett modernt belopp blir vilseledande.
Engelsmannen Rogers, som nedlagt mycket arbete på utredande af
prisförhållandena i England, äfven dem, som voro gällande under
medeltiden, säger: »det synes icke möjligt att antaga en allmän måttstock för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
