Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅTTONDE KAPITLET.
——
Samfärdsel och resor.
tnnehåll: Svårigheter för samfärdseln. — Vägarne till lands. — Jarlabankes väg —
Runstenarnes vittnesbörd om broar och vägar — B. Bengts broar. — Riksvägarne
— by- och egovägar — allmänna vägar: karl- och konungsvägar, kyrko- och
köpingsvägar, tingsvägar. — Skyldigheten att bygga och underhålla vägar. —
Kontroll öfver vägarne. — Vägars och broars beskaffenhet. — Sätt att färdas:
gående, till häst, i vagn och i släde. — Resans mödor och farligheter. —
Vattenledernas stora betydelse. — Lagstadganden rörande dem. — Farkoster af olika
slag. — Sjöresans mödor och farligheter. — Regelbunden förbindelse mellan
Stockholm och Tyskland under 1400-talet.
idt och ofta har jag i det föregående haft
tillfälle att tala om de svårigheter, under hvilka
samfärdseln i medeltidens Sverige hade att lida.
Landet var så vidsträckt, bygderna voro
omgärdade af skogsområden. Väl kunde det hända,
att den ena lilla bygden stötte intill den andra
utan något mellanliggande skogsbälte — på
de öfverallt bördiga slätterna —, men i regeln
var hvarje bygd omsluten af skog, och den
grupp af bygder, som kallades landskap, var
också i regeln omsluten af skogar, hvilke för
öfrigt icke alltid sköto upp från slät mark,
utan ofta täckte höjder och berg. Att döma efter medeltidens språk
fäste man större vigt vid skogarne än vid bergen, hvilkas branter dock
måste hafva i hög grad verkat försvårande för samfärdseln.
För att färdas fram på landet behöfver man vägar. Huru var det
bevändt med vägarne i Sverige under medeltiden?
Huru vägarne voro beskaffade under den hedna tiden, derom
hafva vi ingen kunskap. Att vägar redan då funnos, måste vi antaga,
men i hvilken utsträckning de förekommo, derom sakna vi all vetskap.
.
2 V.xX-—
g
3 A. 19
— . S p
— g
Om initialen se s. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
