- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
1013

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FARKOSTER. 1013

vid Norrström, vid hvilka. de kunde få plats för sina skutor. Minnen
af de forne vattenvägarne äro en del ännu gängse namn såsom Draget (i
Uppsala, Södermanlands, Elfsborgs, Jönköpings och Kalmar län),
Skeppsdrätt i Södermanland, Skipadrätten i Skåne. Ed har åtminstone i visse
orter samma betydelse som drag — smalt land, öfver hvilket man
drager farkoster från ett vatten till ett annat.

Ett gemensamt namn för de fordon, hvilka användes till sjös, var
farkost. Skepp (skip) hade också en omfattande betydelse; under
denne term inneslötos äfven båtar, liksom ända in i nyare tid båtarne
på Smålands sjöar kallats skepp. 1

De namn, som i öfrigt förekomma i de urkunder jag haft tillfälle
att se, äro följande:

1. Ekja (äfven ökia, eka). Det är ganska visst detsamma som
vi kalla ökstock (ekan har småningom fått en annan betydelse) d. v. s.
en farkost bestående ef en urholkad trästam. Sådana hittas än i dag
ganska ofta och anses vanligen vara
urgamla, hvilket de ingalunda alltid äro.
För några år sedan hittades i ett
vattendrag i Blekinge en ökstock, i hvars akter
funnos förvarade en del mynt från
1500-talet.2 Ökstockar hafva ända in i senaste
tid förekommit i bruk inom aflägsne orter
— måhända användas de den dag i dag är.

2. I Vestgötalagens äldre redaktion
(fornæmissakir kap. 3) omtalas något som
kallas tagbænda, enligt Schlyter ’en båt,
hvars delar voro sammanbundne med 832. Båt.
vidjor, utan att deri fanns spik eller något
annat jern’. Förklaringen, för hvilken inga bevis anföras, kan vara
riktig. I Statens Historiska Museum finnas delar af en båt, hvars
plankor äro fästa vid hvarandra med vidjor. Att döma efter det
anförda lagstället var tagbändan (tågbändan?)dubbelt så värderik som ekan. 3

3. Båt. Båtar funnos af olika storlekar. Fig. 832 visar en båt,
som drefs fram med fyra åror. Vestgötalagen omtalar en sju
æringsbater, en båt med sju åror, af hvilka sex voro i roddarnes händer,
den sjunde i styrmannens. Samma slags båt omtalas i Skånelagen
under namnet siaxærtskip. Man räknade då icke styrmannen med.

Östgötalagen (bygdabalken kap. 28) omtalar ett nio alnar långt
skepp. Vi kunna ej kalla det annat än en mycket stor båt.

1 Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne s. 25.
2 Ekstocken hittades i Gumserydssjön inom Sillhöfda socken, Blekinge.

3 Jfr följande annärkning. — Fullt säkert är det emellertid icke, att tågbända
är namn på en farkost. I folkspråket betyder bända en korg, använd vid
klöfjande.

Fig. 832. Efter originalets teckning i den handskrift, som omtalas s. 135, fig. 47.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/1031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free