Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1014 FARKOSTER.
En ännu större båt är den, som samme lag (samme balk kap. 43)
kallar fiæþærtiugh sæssa, en båt med 40 roddare, således, då denna
tid två roddare suto på samme bänk, en båt med 20 bänkar. En sådan
båt torde hafva varit försedd med mast och segel.
Hvarje större fartyg hade med sig en båt, hvilken ej kunde
undvaras, då fartyget ej alltid kunde lägga till vid sjelfva landet. 1
4. Skuta. Enskilda personer, verldsliga och andliga, hade skutor,
hvilket framgår af deras testamenten. År 1275 omtalas ett skepp (navis),
som kallas skuta. År 1309 talar en prest i sitt testamente om sitt
större och mindre skepp (navis), det var helt visst två skutor. År 1330
omtalas ’ett skepp (navis), som är en skuta’. År 1491 omtalas en skuta
på 5—6 läster. Hon torde hafva haft samma storlek som de vedskutor,
som vi i våre dagar ofta hafva tillfälle att se i Stockholm.
Gotlandslagen omtalar ett skepp under namnet byrþing. Den
tyska öfversättningen af denne lag säger, att dermed bör förstås en
skuta. I nutidens språk betyder börding en med mast försedd pråm.
Samme lag omtalar äfven ett skepp, som kallas myndrikkia. Den
tyska öfversättningen betecknar det som en liten skuta.
5. Snäcka. I berättelsen om de underverk, som framkallades af
den bild af nedtagningen från korset, som fanns i Stockholms
dominikanerkloster, omtalas ett skepp kalladt ’snekkia’, tillhörigt hr Ture
Bjelke, hvilket seglade från Lybeck till Stockholm. Enligt tyske ur-
kunder var snäckan ett mindre fartyg. 2
1 Den äldre Vestgötalagen säger, att fornæmis sakir ! äro många; om någon
tager olofvandes en annans ’öknöte’ och dermed åker eller rider, om någon
olofvandes fäller en ek o. s. v. Kap. 3 säger, att om någon tager en annans
häst eller oxe, vagn eller släde, styrfast skepp eller mjölkar en annans ko, det
är ock ’fornæmis sakir’, och för dem skola i böter erläggas 6 öre. Derefter
tillägges: 1 öre för en eka, 2 öre för en tagbända, 4 öre för en sjuårorsbåt, 1
örtug för en ’riva’, för ’tuor’ 2 örtugar, för ’þreær’ eller flere fullt ’fornæmi’
= 6 öre. Den senare lagen (fornæmisbalken kap. 15) säger, att om någon tager
häst, oxe, vagn, släde eller styrfast skepp eller mjölkar annans ko, så är det
fullt rättslösa saker och derför skall bötas. Derefter tillägges: för ’rivsla’ 1
örtug, för ’tuar’ 2 örtug, för ’trear’ eller flere 6 öre. — Detta är svårt att
förstå, och Schlyter har i ordboken till lagen och i det för alle lagarne
gemensamma glossariet underlåtit att förklara orden ’tuar’ och ’þrear’. ’Riva’ och
och ’rivsla’ öfversätter han med räfsa. Jag kan icke inse, att ett borttagande
af en räfsa kan räknas till ’fornæmis’ eller ’rætlösæ sakir’, lian och skäran äro
ju vida vigtigare än räfsan, men de omtalas icke. Orden ’riva’ och ’rivsla’ synas
derför vara felaktigt öfversatta med räfsa. Jag hade tänkt, att ’tuar’ och ’þrear’
skulle kunna hafva något att betyda med afseende på årornas antal på en båt,
i båda fallen med två åror, i det ena dessutom med en styråra, men detta duger
ej heller. En båt med tre åror kan ej vara dyrare än en båt med sju åror.
Tillsvidare anser jag denna paragraf vara i visse delar oförklarlig. Beauchet
(Loi de Vestrogothie) anser ’tuar’ och ’þreær allær þrim fleræ’ gäller räfsorna,
men detta synes mig orimligt. En räfsa kunde icke vara så vigtig och så
dyrbar.
2 Hirsch, Handels- und Gewerbegeschichte Danzigs unter der Herrschaft des
deutschen Or- dens s. 264.
—
Denna afdelning af lagen kallas rent af ’fornæmis sakir’. I den senare
Vestgötalagen återfinnas stadgandena under rubriken ’fornæmis balker’, hvilken
rubrik förekommer äfven i den äldre lagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
