Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKEPPENS UTSEENDE. 1017
ning. Så betydande handelsorter som Skanör och Falsterbo hade
knappast någon hamn. De nästan otaliga skepp, som fördes till desse
städer, måste ankra i hafvet eller i Foteviken. Ur- och ilastning försiggick
medels pråmar eller lichterschipe, hvilka vid den linie, der
vattenståndet blef för lågt, möttes af vagnar.
Om skeppens storlek finnas helt få
uppgifter. En båt på en läst omtalas år 1443,
en skuta på fem till sex läster år 1491, en
stor snäcka på fjorton läster år 1443. Det
högsta lästetal jag sett uppgifvas i svenska
urkunder är hundra. Så stora skepp
användes dock helt visst icke uteslutande,
kanske icke alls för handel. De stora
skeppen kommer jag att omtala i näste del, i
hvilken jag skall redogöra för de krigiska
förhållandena. Med läst torde menas en
läst säd. Stieda antager, 1 att medeltidens
skeppsläst var lika med den gamle
hanseatiska skeppslästen d. v. s. ungefär 2 1/2
registertons. Ett skepp på 100 läster
räknade således icke mera än 250 tons och var
således i förhållande till nutidens skepp litet.
Efter ett engelskt medeltidssigill är ett skepp af bildadt s. 625.
Om de svenska skeppens utseende lemna, utom ofvan meddelade ur
urkunderne hemtade uppgifter, följande figurer någon upplysning. Fig. 835,
ett Björkö-mynt, visar
ett skepp från
800-talet med mast, råsegel
och rigg. Till
1100-talet hör den
skeppsbild, som återgifves i
fig. 834: ett skepp med —
råsegel och rigg, båda =
stäfvarne afslutade —
med djurhufvud,
flagga i aktern, styre vid
högra sidan, skyddadt
af en utspringande 834.
ram. Från 1200- och
1300-talen kan jag dessvärre icke meddela några afbildningar. I
1400-l
.
TENCBERG
Skepp.
1 Die Revaler Zollbücher s. LXXXVv.
Fig. 833. Jfr s. 135 fig. 47.
Fig. 834. Efter en bild på dopfunten i Löderups kyrka i Skåne, hvilken funt
torde tillhöra en tidig del af 1100-talet. Hvad den rundtäckta cylindern i fören och
den stora kulan i aktern skola beteckna, vet jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
