Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BESÄTTNING. 1019
— den förre var kapten, de senare matroser. Visby stadslag och
sjörätt tala deremot om skepparc, styrman — hvilken var den förre
underordnad — och skeppmän. Den sistnämnde lagen talar äfven
om ledsagare d. v. s. lots.
5l
§
E?
=
R»
S
838. Skepp. 839. Skepp.
Skepparen hyrde styrman och matroser. När han träffade aftal
med dem, gafs städsel, hvilken den tiden kallades gudspenning. Att
ordning måste hållas ombord är sjelfklart. Ingen fick sofva i land,
ingen fick nattetid föra båt eller esping från skeppet utan skepparens
tillstånd (Visby sjörätt kap. 4). Men, å andra sidan, hade tydligen
medeltidens matroser mera S
att säga än nutidens. När
skeppet låg i hamn bidande
vind, och enligt skepparens
uppfattning det rätta
ögonblicket var kommet, hade
skepparen skyldighet att
framkalla hela besättningen och
säga: »I herrar, vi hafva vind
att segla» Voro meningarna
härom delade, måste
omröstning företagas, och gjorde
skepparen klokt, ifall han
rättade sig efter majoriteten, ty i
annat fall blef han, om resan gick olyckligt, skyldig att betala skepp och
gods (Visby sjörätt kap. 16). Om matroser sjuknade under resan och icke
för sin sjukdoms skuld kunde stanna ombord, skulle skepparen flytta
840. Skepp.
Fig. 838. Efter målning i Häfverö kyrka i Roslagen. 1400-talets senare del.
Fig. 839. Efter målning i Herkeberga kyrka i Uppland; 1480-talet.
Fig. 840. Efter målning i Edebo kyrka i Roslagen, omkring år 1500.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
