Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGALIER. KRONAN. 13
Om konungadömets insignier och de föremål, som vid kröningen
användes — på latin med gemensamt namn kallade ornamenta regalia —
hafva vi endast spridda upplysningar. Med tillhjelp af dem och med
hänsyn tagen till förhållandena i utlandet, anser jag mig kunna i det
följande lemna en förteckning, som gör anspråk på fullständighet. 1
1. KRONAN. Det svenska ordet återgifver det latinska corona,
som betecknar en krans. De äldsta medeltidskronorna man känner
hafva formen af ett i cirkel böjdt metallband, på olika sätt utstyrdt.
Denna form hafva t. ex. de i Spanien funna vestgotiska kronorna, som
nu förvaras i Paris och Madrid, och den lombardiska s. k. jernkronan,
som består af sex förenade guldskifvor och som erhållit sitt namn af
en å insidan tillagd jernring, hvilken dock svårligen är ursprunglig.
Alla dessa kronor tillhöra 600-talet.
Jag nämnde nyss den krona, som förvaras i den hel. k. Eriks
relikskrin i Uppsala. Hon består (fig. 2) af flere sammannitade stycken af
förgylld koppar med olikformade ramar för infattande af stenar. Den
enda afvikelsen från den fullständiga ringformen äro de uppstigande
låga, tvärskurna flikarne, hvilka
tydligen tillkommit endast för att
bereda någon omvexling. Det är
icke svårt att finna, hvarest man
tagit modellen till k. Eriks krona:
enahanda form återfinnes på de i
koppar arbetade krönta
Christusbilderna från 1100-talet. Det är
således den utländska modellen 2. Den hel. Eriks hrona.
som vunnit insteg.
Ännu under k. Karl Sverkersson och Knut Eriksson behöll man
denna modell, med baktill nedhängande band och, synes det, med en
ur kronringen uppstigande hufva, hvars topp var prydd med ett orna-
5)
N
—437
SJA
f. 9
WIÉS&
tl
=
65
Bri
Fig. 2. Efter fotografi af originalet i Uppsala domkyrka.
De vigtigaste källuppgifterna äro följande: 1. DS nr 1811: ’år 1311 deponerade
k. Birger i Uppsala domkyrka hvarjehanda dyrbarheter och bland dem
kongliga kronan, spiran, äpplet, de högtidliga kongliga prydnaderna, nämligen
subtile, dalmatica, mantel, torax, linnekläder, sandaler, örn af guld, silfverbälte,
bok om konungens kröning jämte historien om taggen ur Herrens törnekrona’.
I följd af den egendomlighet i fråga om skiljetecknens bruk, som plägar
förekomma i medeltidens handlingar, kunna vi visserligen ej med bestämdhet säga,
huru mycket af det efter ’nämligen’ uppräknade skall hänföras till ornamenta
regalia, men vi torde vara berättigade att till dem räkna allt det anförda, då
det icke är rimligt, att konungen skulle åt domkyrkans förvar hafva
öfverlemnat vanliga linnekläder, då sandaler svårligen hörde till den vanliga drägten
och då det sist uppräknade föremålet är en bok, som handlar om kröning. —
2. DS nr 3484 (år 1340), ett inventarium öfver föremål tillhörande konungens
skattkammare, som förvarades på Bohus slott. Här nämnas bland annat: en
konglig spira jämte en riksvand i fem delar (cum uno rikizwandh in quinque
partibus) — — ett par kronokläder, nämligen en mantel, cn toga, en sorkot
jämte ett par strumpor (calige). Som Bohus fäste var norskt, ligger det nära
till hands att anse dessa regalier hafva varit norska, men förteckningen
upptager äfven svenska saker, t. ex. svenska baner.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
