Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONAN. 15
afbildade med tydligt utpräglade liljor, under det deremot en sådan
ganska regelbundet afslutar spiran upptill. K. Birger satte mellan de
fyra bladen större ornament; ifrån och med dr. Margaretas tid är detta
tillägg regelbundet.
Under medeltiden funnos på sin höjd två slag af kronor, de rent
ringformiga och de som voro försedda med uppstigande ornament.
Det senare slaget blef småningom det enda, som användes af konungar
och drottningar, under det enskilde personer väl oftast använde endast
den ringformiga kronan. I utlandet, t. ex. i Frankrike, har man trott
sig finna olika antal spetsar och blad på konungens och hans gemåls
samt å andra kongliga ättlingars kronor. Huruvida någon sådan skilnad
iakttogs äfven i Sverige kan nu ej utredas. Då emellertid en sådan
skilnad har kunnat finnas, har jag för åstadkommande af fig. 3—20 så
godt som uteslutande hållit sig till de kronor, som finnas afbildade å
konungarnes egna hufvud. Tilläggas må, att originalbilderna, de flesta
förekommande å sigill, i många fall äro väl skematiska och stundom
oriktiga, i det de på en gång visa helt de tre spetsarne med bladen,
2f R
2. a
Sji z
:
mm
IIMIIIII
— a
21. Krona, 1500-talet.
den medlersta och de två å sidorna. Denna missteckning har jag låtit
tecknaren rätta.
För fullständighets skull må här afbildas en verklig krona, som
förekommer i Statens Historiska Museum. Hon är af förgyldt silfver,
har fordom tillhört Visingsö kyrka och har der antagligen prydt någon
bild af Vår Fru (fig. 21).
I vår tid bär konungen sin krona allenast vid synnerligen
högtidliga tillfällen; folksägnen deremot förutsätter, att konungen äfven i
djupaste hvardagslag bär krona och andra regalier. Så långt gick väl
ej medeltidens sed, men under denna period, som så lifligt älskade
prakt, bars kronan vida oftare än nu, såväl vid fester af verdslig art,
Fig. 21. Efter original i Statens Historiska Museum. På denna krona, som
tydligen arbetats under början af 1500-talet, läses följande inskrift: ave regina
celorum mater regis angelorum, kat — — — hMlos virginum. Inskriften är ofullständig,
emedan ett stycke af kronan blifvit bortskuret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>