Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p
16 REGALIER. SPIRA.
som vid kyrkliga högtider. Fru Birgitta sysselsätter sig i sina
uppenbarelser med den vigtiga frågan, huru ofta en rättsinnig konung bör
bära sin krona. »A desse dagar, svarar henne Christus, skall han bära
kronan: å min födelsedag, som den fåkunnige allmogen kallar juledag,
trettondedagen, påskdagen, helga torsdag, pingstdagen, min moders
upptagelsedag till himmelriket, helga korsets upphöjelsedag, alla helgons
dag samt å de andre dagar, då han skall göra riddare»1 Kronan
betecknar, enligt samma uppenbarelser, rättvisan. I det franska
kröningsformuläret från 1100-talet uppgifves kronan beteckna
herrlighet och rättvisa.
2. SPIRAN. Under det kronan var underkastad många
små skiftningar, bevarade spiran troget sitt första utseende
i Sverige: en staf, som upptill afslutades med en lilja. 2
Så se vi henne redan i k. Knut Erikssons sigill (fig. 22)
och så uppenbarar hon sig i den skepnad vasevapnet antog
under början af 1500-talet (fig. 23). Unionskonungarne föra
d i sina majestätssigill en något rikare utstyrd spira: spetsen
22. K. Knut består af en högskaftad blomma, som springer upp ur en
Erihssons knopp af två eller sannolikast fyra blad. Den i deras sigill
spira. afbildade spiran är snarare dansk än svensk.
Spiran betecknade konungadömets
makt och myndighet.
3: RIKSVANDEN. Detta kongliga
utmärkelsetecken ser man sällan omtaladt
och det har derföre blifvit så godt som
alldeles förgätet. Att det funnits, är dock
alldeles tydligt af det ofvan anförda
yttrandet af år 1340.
Det gäller derföre att utröna, hvad
vi hafva att förstå med en riksvand. Den
förre delen af ordet är klar: det är något,
som har afseende på riket och som
derföre väl kunde räknas bland regalierna.
OÖrdet vand, på isländska vöndr, i svenska
dialekter vann, betyder spö, qvist, staf.
23. Vasavapnet som liljespira. Fritzner öfversätter det med spira, men
sammanställningen i DS med sceptrum regium gör denna tolkning
omöjlig. I engelska finnes äfven ordet wand i betydelse af staf, sär-
skildt häroldsstaf. 3
Fig. 22. Efter ett originalsigill i Riksarkivet.
Fig. 23. Efter Peringskölds teckning af en sköld, som fordom förvarats i
Uppsala domkyrka.
1 Klemming, Hel. Birgittas Uppenbarelser, del. 3, s. 317.
2 K. Valdemar hade å spirans spets två liljor, den ena öfver den andra.
3 Jones, Crownns and coronations s. 481.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
