Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 ERIKSGATAN.
skola Småländingarne möta honom och följa honom till Junabäcken
[vid Jönköping]. Der ega Vestgötarne 1 att möta honom med grud
och gislar och följa honom till Ramundaboda [på Tiveden]. Der ega
Närikarne att möta och följa honom genom sitt land till Ophogabro
[öfver Arboga å.] Der skola Vestmännen möta honom med grud och
frid och följa honom till Östens bro [öfver Sagån.] Der skola
Uppländingarne möta honom och följa honom till Uppsala. Landslagen
framhåller eriksgatan utöfver valet som nödvändig för att konungen
skulle vara lagligen ’kommen till land och rike. Denna åsigt förmådde
dock icke stå emot den normala utvecklingen, som innebar ett
nedsättande af landskapens och dermed af eriksgatans betydelse. Vi veta
emellertid, hvilken stor rol ryktena om det, som k. Kristiern II ämnade
företaga under sin eriksgata, spelade i Dalarne, då hr Gustaf Eriksson
der sökte åstadkomma en resning mot unionskonungadömet.
Hvad vigt man i äldre tider fäste vid iakttagandet af alla de
ceremonier, som voro förbundna med eriksgatan, framgår tydligast af
berättelsen i den till Vestgötalagen fogade konungalängden, huruledes
k. Ragnvald, ’båld och hugstor, red in i lagsagan utan gislar och fick,
för den sidvördnad han gjorde alla Vestgötar, skamdöd. Då styrde
god lagman och landshöfdingarne Vestergötland och voro då alle trogne
sitt land.’
Den benådnings- och förläningsrätt, som vid kröningen utöfvades
af konungen, torde hafva blifvit lånad från det, som seden föreskref
med afseende på eriksgatan. Det heter nämligen i Vestgötalagen (I
rättlösabalken kap. 1): konungen skall då gifva frid åt tre män, som icke
hafva gjort nidingsverk.
Att konungarne i detta afseende icke inskränkte sig till det lilla,
som lagen föreskref, utan gjorde mera, i lagens ande, visade sig vid
k. Magnus Erikssons eriksgata år 1335, då han bestämde, med
samtycke af alle de vittraste männen, att till Guds heder, till jungfru
Marias ro och nåd, till förmon för hans faders och farbroders själar,
allt mankön eller qvinkön, som födes i den vestgötiska eller
vermländska 2 lagsagan af kristen man eller qvinna, skall aldrig vara träl
eller ambot [trälqvinna] eller bära namn deraf. Äfven andra
lagbestämmelser vidtogos vid samma tillfälle.
1 Vestgötalagen innehåller (rättlösabalken kap. 1) följande upplysande föreskrift:
den af Svearne valde och till Östergötland komne konungen skall sända män
hit till alla Götars ting. Då skall lagmannen skifta gislar, två sunnan af
landet, två nordan af landet, sedan fyra andre mäån af landet med dem. De
skola möta vid Junabäck. Östgötarnes gislar skola följa dit och bära vittne,
att han är så inländ som lag säger. Då skall sammankallas alla Götars ting
mot honom. Då han till tinget kommer, skall han svärja sig troligen alla Götar,
att han skall ej bryta rätt lag i vårt land. Då skall lagmannen först döma
honom till konung, sedan andre, som han bedje.
2 Tengberg har (Om den äldre terretoriela indelningen s. 38) framhållit, att i de
två senare afskrifter af brefvet härom (DS 3106), som äro bevarade, ordet
æærinsko eller wærnisko måste vara felskrifvet för wærmsko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
