Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HERTIGDÖMET.
Magnus 1, efter dennes tronbestigning åt den yngre brodern Erik, som
dock dog kort derefter, men i dessa fall återgafs det latinska ordet ej
längre med jarl, utan med det från tyskan lånade 2 hertig (hertoghe).
Så väl den ene, som den andre, kallades liksom fadern dux Sveorum.
Magnus uppgifves i Erikskrönikan och af Ericus Olai hafva fått
Södermanland med Nyköpings hus. Rimkrönikan säger (v. 540 f.).
— han vard hertoge Magnus
öfver Södermanna land och Nyköpings hus.
Olaus Petri säger något riktigare: »Magnus blef Sveriges hertoge och
fick Nyköping med Södermanland och annat mera, som han begärde
till sitt hertigdöme». Riktigast torde det heta: Magnus blef Sveriges
hertig och hade i län Nyköping med Södermanland o. s. v. Då han
aldrig kallade sig annat än dux Sveorum, ega vi ej rättighet att
betrakta det honom upplåtna Södermanland som ett hertigdöme, utan
som ett län i allmänhet, liksom när rimkrönikan säger, att Erik fick
sitt fädernearf och ’län dertill’”. Något helt annat var det, när k. Magni
yngste broder Bengt erhöll hertigtitel, ty han blef icke dux Sveorum,
utan hertig öfver ett särskildt landskap, Finland, hvadan ej heller
junkertiteln bortlades för den nya värdigheten. I ett bref af 13 juli
1288 kallas Bengt af sin broder konungen domicellus, men i det vid
brefvet hängande sigillet kallar han sig sjelf dux Finlandie. I ett bref
af 23 augusti 1285 kallar konungen honom ’vår käre broder junker
Bengt, hertig af Finland’. Orsaken hvarföre han erhöll denna hittills
obrukade titel och icke den, som fadern och brodern Erik tidigare
hade burit, torde hafva varit dubbel. Dels har man väl ej velat till
svensk hertig med de åligganden, som denne kunnat hafva — hvarom
strax mera — nämna en andlig man, dels ville uppenbarligen k. Magnus
bevara titeln dux Sveorum åt sin andre son. Kronologiska anteckningar
från vår medeltid sätta ock Bengts upphöjelse till hertig af Finland
och Erik Magnussons mottagande af titeln dux Sveorum i
sammanhang med hvarandra, i det de uppgifva, att Birger Magnusson valdes
till konung, hans bror Erik gjordes till hertig och farbrodern Bengt
till hertig af Finland på en gång. När dervid uppgifves, att detta
skedde på ett möte i Skeninge år 1284, måste vi, då Bengt redan i
ett år 1283 användt sigill kallar sig hertig, antingen anse årtalet vara
oriktigt (1284 i stället för 1283) eller ock antaga, att k. Magnus gaf
brodern Bengt redan år 1283 den inskränkte hertigtiteln med tanken
på att med det snaraste låta sin andre son få den förnämligare titeln
1 Magnus kallas dux den 16 juli 1266 (DS nr 518) och bar således hertigtiteln
kort före faderns död; måhända hade han då nyss mottagit denna titel. Erik
kallas år 1268 af. sin broder Valdemar dominus, två år senare domicellus (DS
nr 537 och 543).
2 Då jag här talar om benämningar lånade från tyskan, måste vi minnas, att
lånen gjordes från den i norra Tyskland talade platt-tyskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
