Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGS MYNDIGHETSÅLDER. 35
att drottningens morgongåfva ej finge bestå af hus eller fäste, men väl
af land och gårdar, att morgongåfvan, derest hon trädde i nytt gifte
eller bosatte sig i utlandet, skulle lösas från henne samt att
morgongåfvan vore förbruten, derest det med uppenbara gerningar och fulla
skäl befinnes, att hon sätter sig mot riket i det, som kan komma riket
till skada.
Lagarna från Sveriges medeltid bestämma icke vid hvilken ålder
konungen blef myndig. Vi hafva under denna period fyra
omyndighetsperioder, kk. Erik Erikssons, Valdemars, Birgers och Magnus
Erikssons. Den förstnämnde uppgifves vara född år 1216, men uppgiften
är ej fullt säker 1. När han uppnådde myndighetsåldern är icke
uppgifvet. När k. Valdemar föddes är ej med visshet kändt, ej heller när
han blef myndig. K. Birger uppgifves i en anteckning vara född år
1280. Som hans myndighetsår ser man i nyare tid uppgifvas år 1298,
men det har ej lyckats mig att finna något bevis härför; att detta är
kröningsåret betyder dervid intet, ty man kunde krönas både före och efter
myndighetsåret. K. Valdemar kröntes som gosse, k. Magnus Eriksson
först några år efter det han som myndig hade tillträdt riksstyrelsen.
För honom känna vi nämligen både födelse- och myndighetsår: han var
född år 1316 och blef myndig år 1332, d. v. s. vid sexton års ålder.
I Norge inträdde under äldsta historiska tid myndighetsåldern vid
fyllda tolf år. Under 1200-talet hänfördes han till det adertonde året,
år 1302 till det tjugonde, men man höll sig icke alltid efter de nya
bestämmelserna. I Danmark var, liksom i Sverige, konungens
myndighetsålder ej angifven i lagen 2.
Innan vi öfvergå till det ämne, som nu kommer närmast i
ordningen att undersöka, nämligen konungens regeringsmakt, måste vi,
för att få en fast utgångspunkt, egna vår uppmärksamhel åt det folk
och rike, som af konungen styrdes. Äfven i detta fall skola vi i
hufvudsak nöja oss med att betrakta de förhållanden, som rådde under
medeltiden; att söka utröna deras uppkomst, är icke för tillfället vår sak.
Skilnaden mellan Svear och Götar lemna vi oberörd, ty redan före
kristendomens införande i vårt land voro båda stammarne förenade i
ett rike.
Öfver Sveriges land, härad och öfriga områden har jag i förra
delen af detta arbetc i bilagan A lemnat en öfversigt. Här vill jag
allenast till denna förteckning knyta några anmärkningar.
Jag har redan förut (del 1, s. 42) framhållit, att vi icke få
uppfatta det normala förhållandet mellan land och härad så, att landet
1 Natus Ericus III secundum quosdam. Se Secriptores rerum Svecicarum medii ævi
del 1, s. 85.
2 Aschehoug, Statsforfatningen i Norge og Danmark indtil 1814 s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
