Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 DROTTNINGS MORGONGÅTVA.
Det svenska hertigväldet var, sade jag, en fortsättning af
jarlaväldet, i sak detsamma, men med ombytt namn. OÖrsak till
namnskiftet gaf helt visst begäret att i Sverige införa värdigheter, som
funnos i det feodalt ordnade Europa. En närmare anledning torde vi
hafva att söka i de norska förhållandena. I landet på hinsidan Kölen
erhöll jarlen Skule, k. Håkan Håkanssons svärfader, år 1237
hertigtiteln, men fortfor att deltaga i regeringen, utan att titeln berodde på
särskildt herravälde öfver någon viss del af landet. Detta exempel
bör för Birger jarl hafva varit af stor betydelse. Ett annat
förhållande inträdde, då k. Magnus lagbättraren år 1273 lät sin son Erik
hyllas som konung och gaf sin son Håkan hertigtitel, hvarmed då
förenades ett visst län 1.
Erik, k. Magnus II:s fader, var den siste Sveahertigen. K. Birgers
till konung utsedde son hade ingen broder och k. Magnus Erikssons
båda söner kunde få hvar sin af faderns kronor. Efter folkungaväldets
fall inträdde nya förhållanden, för hvilka det gamla jarl-hertigväldet ej
längre kunde komma i fråga.
Hertigväldet, bestämdt till ett visst område, upplifvades deremot
af k. Magnus Eriksson, då han upphöjde den högättade hr Bengt
Algotsson till hertig öfver Österlanden (Finland) och Halland. Det är
väl att märka, att han vid val af landskap gick i sina föregångares
fotspår, ty såväl det ena som det andra området hade tidigare varit
förenadt med hertigtiteln. I början af den nya tiden gafs Finland åter
som hertigdöme åt konungens yngre son.
Junkertiteln bibehölls intill medeltidens slut. Jungfrutiteln hann
deremot dessförinnan att försvinna och ersattes af den likaledes från
tyskan lånade benämningen fröken.
Innan vi lemna konungens familj böra vi omtala tvänne
förhållanden, nämligen den morgongåfva, som konungen gaf sin gemål, och
konungens myndighetsålder.
Vestgötalagen föreskrifver, att morgongåfvan till drottningen skulle
bestå af tre mark guld. Urkunderna visa deremot, att åtminstone redan
på k. Magnus ladulås’ tid morgongåfvan gafs i jordområde, af temligen
stor omfattning, hvarigenom hennes morgongåfva kunde få en politisk
betydelse. K. Kristofers enka dr. Dorotea äktades af k. Kristiern I,
hvadan svenska rådet vägrade att låta henne, som var gift med en
rikets fiende, komma i besittning af hennes morgongåfva, Närike och
Vermland eller en summa af 15,000 gyllen. Denna vägran anfördes år
1451 från dansk sida som krigsorsak. K. Magni landslag, hvars
stadganden i detta fall återgifvas i samme k. Kristofers lag, föreskrifver,
1 Frågan om hertigväldet i Sverige under medeltiden har hittills ej kunnat på
vederbörligt sätt utredas, emedan man icke gjort den nödiga skilnaden mellan
Sveahertigen och hertigen öfver ett visst landskap. Följderna af denna brist
på distinktion yppa sig såväl i Järtas ofvan anförda afhandling (år 1839) som
t. ex. i Aschehougs arbete om den norska statsförfattningen (år 1866).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
