Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDEN I SVERIGE. 37
talet, voro under en lagman förenade Värend samt de i norr och vester
derom liggande områdena. Denna lagsaga, hvilken således i denna
utsträckning icke är på naturligt sätt tillkommen, erhöll äfven ett namn,
som angaf dess nya artificiela tillkomst — den kallades Tiohärads
lagsaga. Föreningen af de tre områdena af jämförelsevis inskränkt
utrymme, gaf upphof till ett annat gemensamt namn Små land, 1 den
småländska lagsagan, den småländska lagen. Men länge bibehöll sig i
benämningen minnet deraf, att lagen och lagmannen ursprungligen
hade tillhört endast Värend.
2. VESTGÖTALAND eller Götarnes vestra land, en af Sveriges äldsta
bygder, med en mängd härad, i hvilkas namn häradsbenämningen ingår,
samt några områden, hvilka icke hafva detta tillägg, såsom Hising,
Säfvedal, Bollebygd och Qvaldin, samt några härad, i synnerhet i
landskapets utkanter, som än bära häradsnamn, än icke (t. ex. Alir cller
Ala hd, Kind eller Kinds hd, Mark eller Marks hd). Af de två senare
gruppernas områden äro åtminstone några yngre bygder.
3. ÖSTGÖTALAND eller Götarnes östra land är ock en gammal
bygd, hvarest alla häraden i sina namn upptaga häradstiteln.
4. SÖDERMANNALAND, fördeladt i flere hundare, som alla hafva
hundarestiteln, utom Öfre och Ytre Tören i Östersjöns område, Vester-
och Öster-Rek längst bort i vester, samt, skenbart Upphunda, i hvilket
dock ordändelsen hund tvifvelsutan är till betydelsen identisk med hundare.
Mera invecklade äro förhållandena i den egentliga Sveabygden,
Uppland och Vestmanland, hvilkas inbördes förhållanden under den
äldsta tiden äro mycket oklara. Namnet Uppland är färglöst. Från
år 1296 hafva vi emellertid att upptaga som en lagsaga
5. UPPLAND, tidigare deladt först i tre, sedan i två lagsagor, med
ursprunglig hundaresindelning, ehuru flere af hundarena icke föra
hundaretitel. I vissa fall ersättes denna af und (hund, jfr det nyss
omtalade Upphunda), nämligen i Lagund, Hagund och Norund samt i
kollektivnamnen Tiunda-, Attunda- och Fjädrunda-land. Den
systematiska utbildningen af skeppslagen i den s. k. Roden, liksom
bygdens utbredning åt norr, har vållat rubbningar i den ursprungliga
hundaresindelningen.
6. VESTMANNALAND, äfven med gammal hundaresindelning, ehuru
äfven den varit underkastad förändringar, hvarom vittnar såväl
Tuhundare, hvars namn förråder en sammanslagning af två hundare, som
Seunda-Gorunda hundare, hvilket intill slutet af 1300-talet utgjorde två
skilda hundare, hvilka vid den tiden sammanslogos till ett. Den följande
tiden fortgick i den en gång beträdda riktningen; i häradets nuvarande
1 Detta namn synes icke från början hafva tillkommit Värend; jfr uttrycket ’Virdar
och alle Småländingar’ (Södermannalagen). Till Smålanden räknades äfven
gn dra mot norr och öster liggande områden, som utgjorde bihang till Östgöta
agsaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
