Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDET. 55
honom, endast att rådet då var på väg att blifva en bestämd
institution.
Hur pass utbildadt rådet varit på 1280-talet, kunna vi visserligen
ej uppgifva, af brist på urkunder, liksom vi ej heller hafva möjlighet
att följa den utveckling, som sannolikt egt rum från en första mera
personlig begynnelse till en utbildad statsinstitution. Men det synes
mig ej tillräckligt motiveradt att frånkänna det anförda bestämda
omnämnandet af rådgifvare full giltighet. Titeln är bestämd och vi
synas mig deraf förpligtade, att anse rådsinstitutionen vara utbildad
redan i början af 1200-talet. Frånvaran af rådstiteln i brefven under
en temligen lång derefter följande period torde icke betyda mycket,
eftersom man mycket väl kunnat nöja sig med de allmänna uttrycken
nobiles, maiores principes, sapientes, discreti. Det kan vara för denna
sak upplysande att granska den å nästa sida intagna förteckningen å
personer, som enligt urkundernas vittnesbörd voro med konungen, då
han företog vigtigare handlingar och som endast i vissa bref bära
rådstiteln (här antydd med R).
Vi se af dessa listor, att k. Magnus kan sägas hafva varit
omgifven af en stamtrupp af framstående personer, vid olika tillfällen
och på olika orter, och vi torde helt visst vara berättigade att i dessa
se hans rådgifvare, äfven när de ej bära titel deraf. Vi skola egna
dessa personer någon uppmärksamhet.
1. Hr Johan Fiillipsson, nämnes redan år 1278 af konungen främst
bland de verldsliga vittnena; han har måhända hört till Blå-ätten.
2. Hr Bengt Magnusson, lagman i Östergötland, förde i sin sköld
ett upprätt lejon redan år 1278, och omtalas år 1288 uttryckligen som
konungens råd.
3. Hr Svantepolk, son af den danske hertig Knut af Reval, förde
redan år 1253 adligt vapen, omtalas år 1288 uttryckligen som
konungens råd.
4. Hr Magnus Jonsson för i sigillet, som är fäst under brefvet
DS nr 758, adlig sköld med en engel och förekommer detta vapen med
hans namn redan år 1257. Han kallas uttryckligen råd år 1288. 1
5. Hr Birger Filipsson för år 1279 adligt vapen (en örn); då
han endast omtalas i de två första af de anförda dokumenten (i det
senare som part), kan det vara ovisst, huruvida vi få anse honom hafva
varit konungens råd.
6. Hr Anund Haraldsson för år 1281 adligt vapen (en vingad
lilja); han omtalas år 1285 och 1288 som råd.
7. Hr Magnus Ragnvaldssons sigill är ej bevaradt; han blef
drottsete och omtalas som råd år 1285.
1 Man antager, att en annan hr Magnus Jonsson funnits med annat vapen (B. E.
Hildebrand, Svenska sigiller från medeltiden del 1, ser. 3, nr 43), men
antagandet, som uteslutande hvilar på en anteckning af J. G. Liljegren, är
måhända ej råätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>