Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄDET. 57
8. Hr Håkan Tunesson förde år 1286 adligt vapen (klufven sköld
med half lilja och två snedbjelkar), omtalas uttryckligen som råd åren
1285 och 1288.
9. Hr Karl Gustafsson förde år 1278 i sin sköld två korslagda
liljor, han var samma år marsk och omtalas som råd år 1288.
10. Hr Lars DBoberg hörde till den ätt, för hvilken det äldsta
vapnet är kändt, från år 1219, (en lilja mellan två hjorthorn); han var
år 1288 konungens råd.
11. Hr Karl Estridsson förde år 1281 natt- och dag-sköld och
var år 1285 könungens råd.
12. Hr Filip Finvidsson af Rumby förde år 1293 i sitt vapen cn
schackspelsrutad snedbjelke och finnes upptagen i rådslängden.
13. Hr Johan Ingevaldsson förde år 1295 i sin klufna sköld en
half örn och tre nedvända sparrar; han var på 1290-talet lagman i
Södermanland.
14. Hr Knut Mattsson förde år 1282 i sin klufna sköld ett upprätt
lejon och en bjelke; han var år 1283 lagman i Närike, omtalas år 1285
som konungens råd och var samma år drottsete.
15. Hr Ulf Holmgersson förde år 1278 i sitt vapen tre stengaflar
och omtalas år 1288 som konungens råd.
16. Hr Nils Ingemundsson förde år 1288 i sitt vapen en
snedställd lilja och förekommer i rådslängden.
Såsom af det föregående visar sig, bär ingen af de här uppräknade
rådstitel före år 1285 och det ligger derföre inom möjlighetens område,
att ingen af dem erhållit sådan värdighet före detta år. Det har
derföre äfven legat nära till hands att sätta den utbildade rådsinstitutionen
i samband med införandet af det verldsliga frälset.
Enligt min uppfattning få vi icke, när vi vilja för oss klargöra
det svenska statsväsendets utveckling, fästa allt för stor vigt vid
införandet af detta frälse och vid det tydliga omtalandet af rådet, som
vid samma tid förekommer. Det ena som det andra äro allenast yttre
tilldragelser, som beteckna moment i utvecklingen. För dem få vi ej
förbise dennas tidigare del, om än denna, såsom de flesta förberedelser,
icke lemnat många yttre vittnesbörd om sig och derföre i viss mon
undandrager sig våra studier.
Vi höra vanligen vid pass år 1280 uppgifvas som den svenska adelns
tillkomstår, emedan då krigstjenst till häst belönades med skattefrihet.
Men adel fanns tidigare i Sverige, för så vidt vi med adel hos oss skola
förstå detsamma som i utlandet. Redan under den hedna tiden funnos,
såsom jag i den förste delen af detta arbete framhållit, inom allmogen
vissa framstående ätter, hvilka helt naturligt uppträdde inom vidare
eller inskränktare kretsar som allmogens ledare. Snorre Sturlesson
framhåller den ringakt, med hvilken de store bondhöfdingarne
betraktade dem, som sökte lycka genom att träda i konungens tjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
