Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSMÄNNEN. 103
såsom allmänt framhållits, ej klara, men mig synes giltig anledning
ej finnas att anse husbymannen vara någon annan än länsmannen.
Jag nämnde nyss, att åtminstone visse af konungens brytar voro
tjenstemän. Så pass mycken ordning måste hafva varit genomförd,
att icke enhvar, som skötte en konungens gård, derigenom blef en
offentlig person, ty under sådana förhållanden skulle lätteligen, vi må
väl säga oundvikligen, missförhållanden hafva uppkommit, oordning i
stället för ordning. Det har tydligen cj funnits mera än en länsman
inom häradet. Huru han tillsattes finnes ingenstädes angifvet. Att
de norske konungarne under den tid, som af sagorna skildras, efter
egect behag tillsatte bestyrare af sine gårdar är visst, och det ligger
nära till hands att antaga detsamma för Sverige. Det kan ock synas
obilligt, i fall rätten att tillsätta den person, som skulle bevaka
konungens intressen, skulle hafva tillhört någon annan än konungen.
Professor Bergfalk har i tidskriften Frey (år 1841, s. 167) framhållit
som möjligt, att länsmannen valdes af hundarets deputerade, och som
stöd för ett sådant antagande påminnt derom, att biskopens länsman,
som icke mera än konungens kan anses såsom en menighetens man,
af allmogen genom tolf valmän utsågs. 1 Nya bevis för eller mot
denna möjlighet hafva, mig veterligen, icke sedan dess framkommit,
men det synes mig, att vi kunna tänka oss ctt olika tillvägagående
vid tillsättningen af biskopens och af konungens länsman. Den förre
var en fullkomligt ny tjensteman, för hvars tillsättning ingen häfd
fanns, och det kan hafva legat i biskopens intresse att genom
medgifvande af valrätt förlika menigheten med den nya befattningen och
med den uppbörd, som tillkom denna. Deremot, om konungen af
gammalt hade, hvilket vi måste antaga, obestridlig rätt att tillsätta
sine förvaltare och gifva dem offentliga uppdrag, synes det föga
troligt, att han, under fortgående bemödanden för sin makts höjande,
skulle afstått från denne rätt. Biskopen hade för öfrigt, genom sin
andliga myndighet, lättare att hålla kontroll öfver sin länsman, äfven
om denne ej var af honom tillsatt, än konungen. Den af
menigheten valde, men för biskopen ansvarige länsmannen fann ock
uppenbarligen sin ställning temligen obehaglig. De nyss anförda
privilegierna säga, att den valde måste åtaga sig uppdraget åtminstonec för
ett år. Ombyte af biskopslänsmän torde således hafva varit ganska
vanligt.
Någon upplysning om länsmannens ställning lemnas oss af en
besvärsskrift 2, som år 1486 ingafs af hr Arvid Trolle på Bergqvara, som
hade bland annat Kinnevalds härad i förläning. Bengt horekarl,
berättar han, var i kk. Eriks och Kristofers tid öfver fyratio år länsman
öfver Kinnevalds härad och hade han en gård i Marklanda, som han
1 Detta omtalas i k. Kristiern I:s privilegier för presterskapet af år 1457.
2 Intagen i Peringskölds handskrifna diplomatarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
