Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKE ORDEN. GUDSRIDDARNE. 179
blott i Österlandet, utan äfven i Europa, hvarest hospital, ett efter
annat, uppläts åt bröderne, hvilke liksom Johanniterne, voro delade i
tvänne grupper, riddare och tjenande bröder; prestmän stodo i ordens
tjenst, men tillhörde icke brödraskapet. Sålänge Accon befann sig i
de kristnes händer, hade den tyske orden sitt hufvudsäte der; öfver
Venedig flyttades det sedan till Marienburg i Preussen, i hvilket land
de tyske bröderne alltifrån år 1227 hade kämpat för kristendomens och
kulturens införande och utbredande.
Ordens hufvud, dock med en af ordenskapitlet begränsad myndighet,
var högmästaren, vald af kapitlet. Honom närmast stodo flere
stordignitärer, storkomturen, öfverstemarskalken, öfverstehospitalitern,
öfverstetrapiren, tresslern eller skattmästaren. Två bröder voro alltid
ställde till högmästarens direkta tjenst och kallades hans kompaner. I
hvart ordensland fanns såsom högmästarens ställföreträdare en
landmästare, som vid sin sida hade en ordensmarskalk. Landmästaren i
Tyskland kallades Deutschmeister, i Lifland härmästare.
Ördensbröderne voro fördelade i smärre konvent, med en komtur i spetsen, hvart
konvent bosatt på en ordensborg. Inom ett område, der borgar ännu
icke hunnit uppstå, sköttes förvaltningen af ordensfogdar, hvilke sedan
borgar uppstått fingo en minskad myndighet: fogden blef medlem af
ett konvent och skötte afsides liggande områden. På mindre borgar,
som icke hade något konvent, fördes befälet af vårdare (pfleger); de
räknades som medlemmar af något nära liggande konvent, men hade
större oberoende af dess komtur än fogden. 1
När den tyske orden kom till Preussen, funnos der redan ett par
ridderliga ordenssamfund, som hade till uppgift att bekämpa
hedningarne. Ett af dem måste vi egna någon uppmärksamhet, nämligen
Christi krigstjensts bröder eller Gudsriddarne i Lifland, 2 först i en senare
tid kallade svärdsbröder eller svärdsriddare. Denne orden, stiftad i första
början af 1200-talet, i sammanhang med det nyupprättade stiftet i Riga,
erhöll år 1210 till rättesnöre tempelherrarnes ordensregel.
Medlemmarne voro delade i tre klasser, riddare, klerker och tjenande bröder.
I spetsen för orden stod en bland riddarne vald mästare (magister). År
1237 fritog påfven Gudsriddarne från deras ordensed, på det de skulle
få gå upp i den tyske orden. 3
Ju mer tiden skred, desto längre kom riddareväsendet bort från
sin ursprungliga uppgift och öfvergick till att blifva ett tomt prål.
Redan under 1200-talet började man uppfatta de ridderliga ceremonierna
på ett allegoriskt sätt och detta skedde ännu mera under det följande
1 Om 9dens organisation, jfr Voigt, Namen-Codex der Deutschen Ordens-Beamten
(1843).
2 Fratres militie Christi, Milites Christi eller dei, Gotes ritter, fratres militie templi
de Livonie, fratres templariorum ordinem in Livonia profitentes.
3 Von Bunge, Der Orden der Schwertbrüder, (1875).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
