Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 JOHANNITERNE.
egen vilja, ordnande sig under den, som var satt till deras styresman:
derföre måste de, för det tredje, förbinda sig till lydnad.
Hospitalet kallades domus hospitalis s. Johannis baptiste, den hel.
Johannis döparens hospitalshus. Bröderne kallas i dagligt tal
Johanniter. Regeln, affattad af hospitalets föreståndare Raymund de Puy,
som tillträdde sin befattning år 1121, börjar sålunda: »först och främst
befaller jag, att alle bröder, som komma att tjena de fattige, skola,
med Guds hjelp, hålla tre ting, som de lofva Gud, kyskhet, lydnad,
d. v. s. hvad helst dem befalles af deras mästare, samt att lefva utan
enskild egendom, ty dessa tre ting kräfver Gud af dem i den sista
pröfningen. Ej heller må de som sin rätt fordra mera än bröd och
vatten och kläder, hvilket allt lofvas dem, och drägten vare ödmjuk,
emedan våre herrar de fattige, hvilkes tjenare vi bekänna oss vara, gå
nakne och nedsölade, och det höfves ej tjenaren, att han är högfärdig
och hans herre låg.» Bröderne voro af början delade i tre grupper,
riddarne, klerkerne och de tjenande. Vården om de sjuke togs på fullt
allvar. Från år 1181 funnos vid hospitalet fyra läkare, hvilke det ålåg
att utröna hvar patients sjukdom samt att lära bröderne tillreda de för
hvart fall passande läkemedlen.
Men ej heller Johanniternes orden undgick följderna af de
skiljaktiga intressen, som voro förherskande hos de olika grupperna, eller
rättare, i främsta rummet, af de intressen, som kändes lifligast af den
ridderliga gruppen. Äfven Johanniterne visade benägenhet att inom
det heliga landet bilda en egen stat, och till en tid lyckades det dem
att skapa en sådan, med den fasta borgen Margat (i norra Palestina)
till hufvudort. År 1186 börjades detta välde och endast ett år fattades
i ett fullt århundrade, då borgen föll i de otrognes händer. När de
kristnes ställning i det heliga landet hade blifvit ohållbar, flyttade
Johanniterne öfver till Cypern, derifrån till Rhodos (1310—1522) och
upprättade till sist sin ordensstat på Malta. 1
Johanniterne hade filialer i flere af Europas land. Under sin
blomstringstid omfattade orden åtta tungor, hvar tunga omfattade flere
priorier, balliver och komturskap.
Under belägringen af Accon slöto sig någre köpmän från Lübeck
och Bremen samman, för att upprätta ett tillfälligt hospital. Denna
förening utgjorde grunden för ’det tyska husets till vår fru orden’
(ordo domus theutonice beate virginis Marie), vanligen i korthet kallad
tyske orden eller tyskherrarnes orden. Med det ursprungliga borgerliga
elementet förenade sig snart ett ridderligt, till den ursprungliga
ordenspligten, att vårda sjuke och nödlidande, kom äfven den krigiska tjensten.
År 1191 stadfäst af påfven, erhöll orden tidigt en stor betydelse, icke
1 Malta förlorades till Napoleon år 1798 och återvanns derefter aldrig af orden. Den
nuvarande preussiske Johanniterorden, som ock har förpligtelser till sjukvård,
stiftades år 1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
