Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 RIDDAREVÄSENDETS URARTANDE. VERLDSLIGA RIDDAREORDNAR.
Hästen är sadlad. Sadeln betecknar åskådan af Jesu Christi
bittra pina och död, genom hvilken
döpelsen fått makt att upplåta ärans
ingång. Till vattnet, som ej annat
var än vatten, kom, sedan Guds blod
blef utgjutet, Guds ord.
Det är onekligt, att här uttalas månge gode tankar, delvis färgade
af tidens mysticism, men deras sammanhang med de yttre ting, af hvilka
de skulle betecknas, är konstladt. Den tid då man sålunda filosoferade
öfver riddareväsendet och allt hvad dertill hör, hade riddareväsendet
förlorat sin kraft att genom sig sjelf tala till sinnena, det hade öfverleft
sig sjelf.
Under denna sin ålderdoms tid antog riddareväsendet vidunderliga
former. Froissart omtalar, huru år 1337 riddare hade lofvat sina damer
att icke se med mera än ett öga, intill dess de utfört något stordåd;
de gingo ock i striden med en röd lapp för högra ögat. En fransk
riddare utmanade genom sina härolder alle riddare i Frankrike, England,
Spanien, Tyskland och Italien; han tog derefter med sina två följeslagar
under tretio dagar plats vid en väg och kämpade mot alle, som der
färdades fram. En annan lofvade att, med Guds och sin dams hjelp,
bekämpa en hvar som ville möta honom, men då ingen kom till utsatt
ställe, måste han färdas omkring för att finna äfventyr.
Det var under intryck af riddareväsendets förfall, som man gång
efter annan bildade smärre grupper af riddare, förbundne genom någon
särskild uppgift och utmärkte genom ett särskildt tecken. Otaliga
sådana samfund uppkomma. Det torde vara tillräckligt att anföra franska
exempel. K. Ludvig den helige bildade år 1234 ginstorden, år 1249
skeppsorden, i hvilken alle riddare, som med honom togo korset,
upptogos. K. Johan grundade år 1352 stjernorden, som skulle bestå af
500 medlemmar; de buro en gyllene stjerna på hufvudbonaden, en
gyllene stjerna på den hvita damastmanteln, en silfverstjerna och Vår
Frus bild i sitt baner och hade till valspråk monstrant regibus astra viam.
Ludvig II af Bourbon stiftade år 1363 tistelorden med 26 medlemmar,
Enguerrand de Coucy år 1390 kronorden, Ludvig af Orleans år 1393
vildsvinsorden, Johan af Bourbon år 1414 ringorden, Filip den gode af
Bourgogne år 1429 gyllene skinnets orden, René af Provence år 1447
nymånens orden, Frans af Bretagne år 1450 hermelinsorden, Ludvig
XI år 1469 den hel. Mikaels orden. Men om man genom desse
specialordnar någon gång sträfvade efter en reform af riddareväsendet, om
äfven en och annan af desse ordnar hade särskilda sedliga syften, såsom
den hel. Kristofersorden, som skulle verka för nykterhet, i de flesta fall
hade alle desse ordnar intet att göra med det gamla riddareväsendet.
Den franske stjernorden skulle stå öppen för fem hundraden af med-
1 Rosières, Histoire de la socicté française au moyen åge del 1, s. 395.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
