Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDAREVÄSENDETS INFÖRANDE I SVERIGE. 183
lemmar, men eljes var antalet ordensriddare starkt begränsadt. Syftet
med desse ordnar var i allmänhet att bilda små grupper af personer,
som i sin afsöndring från den öfriga verlden sökte en utmärkelse och
möjligen verkade för något gemensamt ändamål af vigtigare eller
ovigtigare art. En del af de medeltidsordnar, som stiftades af furstliga
personer, hafva från medeltiden gått öfver till den nya tiden, en och annan
finnes ännu.
Riddarevärdighet infördes under medeltiden äfven hos oss.
Vanligen se vi detta hänföras till k. Magnus ladulås’ tid, till år 1285, då
det sättes i sammanhang med de stora festligheter, som föregingo
anläggningen af den hel. Klaras kloster utanför Stockholm. Våra
källskrifter för medeltidens historia veta intet om tidpunkten för det svenska
riddareväsendets uppkomst. Den s. k. Erikskrönikan, skrifven vid pass
25 år efter grundläggandet af det nämnda klostret, berättar intet mera
än att vid tillfället hölls ett riddareslag. Det heter der (v. 1148 f.):
då vard i Stockholm hofvadt med makt.
K. Birger vard der till riddare gjord
rätt uppå den samma jord,
der det kloster ståndar nu å,
månge dandemän voro der då,
han vard riddare af sin fader.
—— ——.———————..——-—-.——
Sedan vard af k. Birgers hand
en furste riddare af främmande land,
hertig Albrekt af Brunsvig,
en stolt herre och höfvelig.
Sedan vorde åter af hans händer 1
väl fyratio riddare, förr än han vände.
Sedan vard der skämtan och bohord
allt tills herrarne gingo till bord.
Om detta hade varit det första riddareslaget, hade det tydligen varit
helt lätt att derom inflicka ett meddelande. För öfrigt må anmärkas,
att klostret icke anlades år 1285, utan först det följande året. Den
grund, å hvilken klostret uppfördes och å hvilken således riddareslaget
hölls, tillhörde år 1285 ett hospital. Den 22 maj 1286 uppläts denne
grund, med undantag af hospitalskyrkogården, åt k. Magnus, hvilken
den 7 oktober samma år skänkte honom till den hel. Claras orden.
Om vi då uppgifva det felaktiga årtalet och till pröfning behålla
frågan, huruvida riddareväsendets införande i vårt land bör eller kan,
1 Hvem det var, som slog de fyratio riddarne, har varit omtvistadt; man har tänkt
än på k. Magnus, än på k. Birger. Mig synes rimligast — på grund af utlandets
sed att låta en förnäm man, som mottagit riddarevärdighet, omedelbart derefter
slå andre till riddare, af k. Birgers späda ålder, af ordet åter, som väl här snarast
bör tagas som antydande en motsats — att det var hertigen af Braunschweig, som
upptog de fyratio i riddarnes samfund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
