Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDE I SVERIGE. 185
kom endast visse stormän. 1 Att man noga höll på herretiteln framgår
äfven deraf, att man, när en fader till en person angifves, iakttager, om
denne burit herretitel eller ej. Af de riddare, som omtalas i brefvet
af den 23 augusti 1285, finna vi drottseten nämnd med herretitel redan
den 18 maj 1282, Karl Estridsson den 13 mars 1281, Anund Haraldsson
den 21 september 1276. Man kan visserligen invända, att herretiteln
icke nödvändigt betecknar riddarevärdighet. Men då det står fast, att
herretiteln tillkom riddare, finnes det ingen anledning att antaga, att
t. ex. Anund Haraldssons herretitel betyder år 1276 något annat än år
1285, då han kallas både herre och riddare. Då dessutom herretiteln
uppenbarar sig först 1219 och derefter bibehålles, talar all rimlighet
för att sätta denne nye titel i förbindelse med hans senare bruk d. v. s.
i förbindelse med riddarevärdigheten.
Vi hafva således under vår återgång hunnit till år 1219, till k.
Johan Sverkerssons kröning. Man skulle kunna tänka sig, att
riddarevärdigheten vid detta tillfälle infördes, men detta är omöjligt, då just
i ett på kröningsdagen utfärdadt bref omtalas arfvingar efter en hr
Bengt, son af en hr Matheus. Då hr Bengt således var död år 1219,
måste han före detta år hafva fått herretitel och riddarevärdighet —
för att icke tala om hans fader.
Alltså — vi kunna följa riddareväsendet i Sverige tillbaka inemot
år 1200, men dess upprinnelse tillhör helt visst redan den senare delen
af det föregående århundradet.
Det i Sverige adopterade riddareväsendet rättade sig naturligtvis
efter det utländska. Dessvärre sakna vi om det svenska riddareväsendet
så godt som fullständigt detaljerade upplysningar. De antydningar, som
förekomma i den hel. Birgittas uppenbarelser, äro redan meddelade.
Att hos oss ridderskapets uppgift var densamma som i utlandet
framgår af den ed, som den nye riddaren med uppräckta händer aflade.
Han lydde sålunda: Jag N. N. beder mig så Gud huld, jungfru sancta
Maria, sankt Erik och sankt Knut, att jag vill efter min yttersta makt
med lif och gods beskärma den helga kristna tron och evangelium och
hålla och värna kyrkan och hennes tjenare vid deras friheter och frälse,
stånda mot orätt, styrka frid och rätt, beskärma fader- och moderlösa
barn, jungfrur och enkor, vara trygg och trogen min konung och mitt
rike, att rätt hålla och öfva mitt ridderskap och hofverk, Gud till heder,
efter min bästa förmåga. Så hjelpe mig Gud!2
1 Endast någon enstaka gång är han glömd i brefven. Vid bedömandet, huruvida
en person förde herretitel eller ej, måste man komma ihog, att under den tidigare
medeltiden ingen brukade tillägga sig sjelf herretitel, hvadan denne regelbundet
saknas för den, som utfärdat skrifvelserna, äfven om han af andra bref kan
bevisas hafva varit herre. Jfr t. ex. brefven DS nr 182 och 183.
2 Edsformuläret finnes intaget i ett år 1458 uppsatt notarii-intyg om det riddareslag,
som hölls vid k. Kristofers kröning. Kyrkan fäste särskild vigt vid formuläret,
alldenstund detta innebar en garanti för hennes fri- och rättigheter. Andra upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
