Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 FRÄLSEBREF.
marnestäk, i närvara af rikets rådgifvare och flere rikets män, både riddare och
svenner, beddes Sixten Olofsson till rikets tjenst efter det som landslag är, och
efter det jag hört och sport hafver hans börd och fräjd och att han väl så
mycket gods eger, att han förmår riket deraf tjenst göra, så har jag tagit honom
i min fru drottnings och rikets tjenst, så att han skall och må sitt gods fria
och frälsa sig till tjenst med häst och vapen, så som flere [d. v. s. öfrige]
frälsemän i riket, som gods med tjenst frälsa. Och förbjuder jag alle män, å
min fru drottnings vägnar, den förenämnde Sixten Olofsson eller hans svärfader
Mattis i Finsta, nu medan de båda samman äro om disk och duk, deras gods
någorledes hindra eller qvälja efter denna dagen mot detta mitt öppna bref.
Detta i öfversättning meddelade bref af hr Sten Bengtsson är just
ett sådant bref, som vi hafva skäl att vänta oss af den, som å
konungens vägnar var mönsterherre vid en vapensyn: det är rätt och slätt
ett intyg om sluten öfverenskommelse. Men det finnes af frihets- och
frälsebref en annan grupp, rik på vexlande former, åt hvilken vi nu
måste egna vår uppmärksamhet. Utmärkande för denna grupp äro
följande drag: brefven äro utfärdade af konungen eller riksföreståndaren,
de tala icke om det såsom mellan tvänne lika förpligtade kontrahenter
gjorda aftalet: hästtjenst—frälse, utan gifva sig mera hållning af att
innehålla en nådehandling, det talas om lön för gjord eller väntad tjenst,
om gunst och välvilja o. s. v.
I detaljer äro, såsom nyss sades, dessa bref sins emellan temligen
olika. Några exempel förtjena att här anföras:
1344. K. Magnus gifver Johan Kristinesson egendom i Halland eller Skåne
och gifver dessutom skattefrihet för de underlydande — sådan
skattefrihet var således icke sjelfklar, när en frälseman erhöll ett gods af
konungen.
1347. K. Magnus skänker hr Trotte Petersson gods — om skattefrihet nämnes
icke ett ord.
1357. K. Magnus gifver Greger Germundsson lof att af bönder i Attunda- och
Tiundaland köpa två markland jord, när de erbjödos honom till salu
— om frälserätt säges intet.
1361. K. Håkan fritager sin tjenare ( familiaris) Esger Qvist från all skatt af
de egendomar han hade inom två kyrkosocknar i Kalmar län.
1362. K. Håkan tager Paul Röriksson under sitt särskilda hägn och fritager
hans gods från alla imposiciones et exhibiciones, tallia, tributa, cetereque
soluciones, onera et servicia, som eljes tillhörde konungen eller hans
kongliga rätt — dock göres undantag för härfärd.
1364. K. Magnus befriar från skatt fyra gårdar i Kinds hd (Vestergötland),
’”konungen skattskyldige’, hvilke innehafvaren Nanne Abjörnsson i följd
af konglig nåd fått inköpa — denne Nanne var redan förut frälseman.
1365. K. Albrekt fritog den hel. Claras klosters sysloman Olof i Lögoboda, för
den tid han innehade denna befattning, från krigstjenst (expedicio), men
han skulle det oaktadt för sina gods åtnjuta samma frihet som riddare
och väpnare i riket åtnjuta för sina. — Dessa gods skänktes sedermera
till klostret och lades år 1370 in under det andliga frälset.
1367. K. Albrekt fritager Karl Ingebjörnsson [väpnare, häradshöfding] från
deltagande i krigstjenst så länge det behagade konungen (usque ad
nostrum beneplacitum); det tillägges uttryckligen, att han icke behöfde
skicka någon i fält i sitt ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
