Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNITER I SVERIGE. 217
uppenbarar sig i handlingar från 1400-talet. K. Kristiern I skänkte år
1469 kronans kyrka i Köping på Öland till Johanniterorden, som der
skulle upprätta ett kloster och hospital, med skyldighet att till de
spetälska folk, som på Öland äro, skicka deras nödtorft, såsom de göra
i Antvorskovs kloster och annorstädes i sankt Johannis kloster. Samma
år omtalas Olof Nilsson som prior för Johanniterhusen i Eskilstuna och
Köping, hvilket visar, att det nya huset var stäldt i sammanhang med
det tidigare svenska huset samt att det ännu ej var fullt ordnadt, ty
i sådant fall skulle det hafva haft sin egen prior. Huruvida huset i
Köping någonsin blef fullt ordnadt, känner jag icke.
År 1480 anförtroddes åt Johanniterne vården af kronans hospital
i Öknabäck, äfven kallade Kronobäck, i Mönsterås socken inom Kalmar
län. Hospitalet omtalas redan i slutet af 1200-talet, men hade
förmodligen kommit i lägervall, hvadan särskilda åtgärder för dess
upphjelpande erfordrades. Orden skulle vid Kronobäck få uppföra ett kloster,
hvilket dock i viss mon skulle vara det i Eskilstuna underordnadt;
också skulle det icke till Rhodos erlägga den sedvanliga klosterafgiften,
utan med sitt bidrag minska Eskilstunas. Äfven af regeringen ställdes
det nya klostret i beroende, ty prior fick ej väljas eller afsättas utan
bifall af konung eller riksföreståndare, ej heller fick priorn i Eskilstuna
med dotterklostret företaga något märkligt utan dylikt bifall. Konungen
eller riksföreståndaren skulle slita all tvedrägt, som kunde uppstå mellan
de två klostren. Till gengäld för alla dessa regeringens omsorger, skulle
bröderne i Kronobäck afhålla sig från att tala eller skrifva något mot
riket. Kronobäck fick samma förmoner som Eskilstuna och skulle gent
emot biskopen i Linköping hafva samma sjelfständighet som
Eskilstunahuset mot biskopen i Strängnäs. I Kronobäcks Johanniterhospital
skulle intagas sjuke från de härad, som under den föregående tiden
räknats ligga under det k. hospitalet.
År 1527 gjordes Kronobäck åter till enbart hospital. Klerkerne
af sankt Johannis orden, som befunno sig der, 1 skulle flytta till
Eskilstuna. År 1530 var Eskilstuna kloster jämte Öster-Rekarne härad
lemnadt som förläning åt en frälseman. 2
Äfven den tyske orden hade vunnit insteg i landet, men hans
verksamhet var, att döma efter urkundernas tysthet, mycket obetydligare
än Johanniternas; af egentlig ordensverksamhet har jag icke funnit något
enda spår.
Det synes som om man i Sverige tidigt hade fäst sin
uppmärksamhet vid de andlige riddarne på andra Sidan Östersjön och deras
1 Det ridderliga elementet synes helt hafva försvunnit.
2 Man har påstått, att Johanniterne haft ett hus äfven i Stockholm, till hvilket hus
hörde den i öster om stadsmuren liggande Sankt Johannis kyrka. Något bevis för
detta antagande har jag ej kunnat finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
