Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 TYSKE ORDEN I SVERIGE.
sträfvanden, måhända i följd af de faror, som under den föregående
tiden hade hotat Sveriges kust från hedningarne, som bodde på andra
sidan hafvet. När junker Karl fann sin ställning i förhållande till
Birger jarl betänklig, for han öfver till ’Guds riddare’. Detta var
namnet just på svärdsriddarne i Lifland. Visserligen hade de redan
vid denna tid gått upp i den tyske orden, men de bibehöllo tydligen
åtminstone i svensk mun det gamla namnet, hvilket måhända får tolkas
som ett vittnesbörd derom att svenske män redan före år 1237 hade
trädt i förbindelse med de lifländske riddarne. I ett bref af år 1285
kallar sig den högborne Johan Elofsson frater milicie Cristi de Livonia
och har han således fullständigt inträdt i orden. Icke få svenske
stormän, bland dem k. Magnus ladulås, gåfvo under 1200-talet löfte att
företaga korståg till Lifland d. v. s. mot de längre in boende
hedningarne. I månget testamente finna vi i följd deraf förordnande gifvet
om utbetalande af en penningesumma till ersättning för det aldrig
infriade löftet. 1 Ännu år 1320 omtalas i ett regeringens privilegiebref
fratres milicie Cristi, hvilket uttryck å brefvets baksida återgifves med
svärdsbröder.
I Sverige hade den tyske ordens lifländska afdelning gods i
Södertörn, af hvilka det vigtigaste var Årsta. När dessa gods tillfallit orden
kan jag icke uppgifva. En broder Henrik borggrefve af Stromberg
uppträder i Sverige från år 1308 och spelar här, i visst afseende, en
framstående rol. Han går i borgen för hertig Erik till ganska betydliga
belopp; i ett för Lybeck utfärdadt privilegiebref nämnes han bland
vittnena framför riddarne. Det sigill, som han år 1308 använder — det
innehåller lammet med korsbaneret — visar att han var komtur
(commendator) på Årsta. Om de öfrige inbyggarne i ordenshuset, deras
organisation och deras verksamhet i ordens tjenst lemna våra urkunder inga
upplysningar. År 1467 såldes ordens svenska besittningar, med tillstånd
af den lifländske härmästaren.
En vigtigare rol spelade en tid den tyske orden (icke den lifländska
afdelningen) på Gotland, icke genom sin ordensverksamhet, utan som
herskare. I början af år 1398 intog en af högmästaren utsänd här denna
ö, hvilken år 1399 pantsattes till orden af f. d. konung Albrekt; orden
skulle vid pantens återställande uppbära icke blott en till konungen
långifven summa af 10,000 engelska nobler, utan ock såsom ersättning
för hafda kostnader under den föregående fäjden mot sjöröfvarne, 20,000
nobler. År 1408 öfverlemnade högmästaren ön åt k. Erik mot en mindre
penningesumma, som dessutom uttryckligen uppgifves utgöra ersättning
för de fästningsarbeten, hvilka under ordens herravälde blifvit verkställda
på ön. Detta herravälde synes hafva varit för Gutarne behagligt,
åtminstone gåfvo de, när frågan om öns återlemnande afhandlades, mera
än en gång tillkänna sin önskan att få förblifva under ordens styrelse.
3 Pro redempcione crucis in Rigam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
