Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUÜUMMENS NAMN. INREDNING. 237
beqvämligheten sörjt så mycket som omständigheterna medgåfvo.
Antagligen voro anordningarna ännu mera storartade i Kalmars och
Stockholms slott, men om dessa sakna vi närmare upplysningar.
Vi sakna i detalj gående berättelser om lifvet i våra slott och
kunna derföre icke ur de skriftliga källorna komplettera de antydningar,
som de få bevarade slottsbyggnaderne lemna om rummen och deras
användning. Urkunderne, i synnerhet inventarieförteckningar, innehålla
blott enstaka namn för visse delar af byggningen. De tala om stuga,
det vanliga namnet för hvardagsrummet, förstuga (= förrum),
härberge och kammare, i hvilka man sof, 1 förkammare, frustuga,
der qvinnorna tillbragte dagarne, borgarestuga; der tjenarne voro
månge, funnos två borgarestugor. Öftare äro uthusen omtalade, med
dem få vi framdeles sysselsätta oss.
I Frankrike, hvarest medeltidens litteratur är rikare och
medeltidsföremål blifvit bevarade i större antal än hos oss, har man ingen
svårighet att lemna cn liflig skildring af inredningen i herremannens bostad.
Viollet-le-Duc har i sitt stora och i allmänhet förträffliga arbete
Dictionnaire raisonné du mobilier frangais konstruerat några teckningar,
som visa den franske slottssalens utstyrsel under medeltidens olika skeden.
Hans planscher, uppgjorda med mycken sakkännedom, hafva rönt
allmänt gillande och man ser dem ganska ofta reproducerade, så inom
som utom Frankrike, Det vore, då en god bild vida lättare talar till
fantasien än en lång och detaljerad beskrifning, mycket enkelt att här
återgifva desse bilder och till dem anknyta några anmärkningar. Jag
underlåter emellertid detta, då jag, i mitt försök att teckna vår
medeltids kultur, föresatt mig att så mycket som möjligt undvika
konstruktioner, hvilka, alltid vanskliga, i vårt fall, då källorna flöda så ojämnt,
alltför lätt kunde blifva vilseledande. Det är dessutom obestridligt, att
vi i många fall ej få dirckt tillämpa den franska medeltidens
kulturföreteelser på våra förhållanden.
Som billigt vända vi oss först till de rum, som begagnades af
herremannen sjelf.
Det första draget i medeltidsrummet, som ovilkorligen ådrager sig
vår uppmärksamhet, genom motsaten till det nuvarande förhållandet, är
belysningens knapphet. Vår tid, som med ängslig oro arbetar på
åstadkommande af goda hygieniska förhållanden, ifrar för riklig tillgäång på
ljus och luft. Nutidens byggnadssätt, åtminstonec i städerne, låter rum-
1 Erikskrönikan säger (v. 1286 f.) att den fångne k. Valdemar hade
— — stekarehus och sin stofva
och sitt härberge han skulle i sofva.
Det heter vidare (v. 2632)
de hade godt härberge inne sofva,
stekarehus och varma stofva.
Att kammaren var sofrum framgår bland annat af redogörelsen för biskop Brasks
tjenstepersonal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
