Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 STOLAK.
af framsidan; man såg derföre endast hufvud och framfot — att det
öfriga ej hade djurskepnad, betydde derföre intet. I medeltidssigillen,
hvilkas teckning ofta lemnar mycket öfrigt att önska i perspektiviskt
hänseende, ser man ibland endast framsidans hufvud och fötter. Ibland
ses fyra hufvud, hvilka då ej alltid äro alla af samma slag. Som exempel
äro här meddelade fig. 49, en stol i k. Johan Sverkerssons sigill af år
1219, fig. 50 en stol i Strängnäsbiskopen Finvids sigill af år 1270.
Fällstolen hade den olägenheten, att sätet ej alltid erhöll nödig
fasthet. Man leddes derigenom till att göra stolar af ny konstruktion,
med raka ben, som uppburo ett säte af trä, hvars kantramar i hvardera
änden afslutades med ett djurhufvud; äfven benen, ehuru svarfvade och
således med en form, som uteslutande var betingad af materialet, hade
1
N
—————
(n
W
H
8
1 ;
50. Staol.
nederst en djurfot. En sådan stol är afbildad
/fig. 51; på sätet och mellan de uppstigande
djurhalsarne ligger en kudde med brokigt öfverdrag.
De fast byggde stolarne gå hos oss, att döma
efter bilderna, ungefär lika långt tillbaka som
fällstolarne. Man gjorde sätet mycket bredare
än som behöfdes för en person, gaf det nedtill
ett fotbräde, upptill svarfvade stolpar, sido- och
51. Stol. bakstycken, för hvilka man adopterade
arkitektoniska former. Redan i k. Erik Erikssons sigill af år 1224
förekommer en sådan stol. Rikare utsirade ses i k. Magnus ladulås’ sigill af
åren 1275 och 1276 (fig. 52 och 53). Den förre är rikast, å den senare
se vi spetsbågarne hafva aflöst rundbågarne. Å den senare finnes å
sätet, för att mildra dess af klädet ej häfda hårdhet, en cylindrisk kudde.
Senare lät man de arkitektoniska mönstren blifva bestämmande för
anordningen af praktstolarne: stolen blef en slags byggnad, hvars inre
bredd och djup voro alldeles tillräckliga för att rymma en stol, vare
sig denne kunde fällas hop eller ej. Ryggen i denna byggnad var täckt
Fig. 49. Efter k. Johan Sverkerssons sigill af år 1219 (i Riksarkivet).
Fig. 50. Efter biskop Finvids i Strängnäs sigill af år 1270 (i Riksarkivet).
Fig. 51. Efter biskop Eriks i Skara sigill af år 1270 (i Riksarkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
