Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 SKRIN. KREDENS.
smala och något höga, som äro upptill afslutade med ett åt båda
sidorna sluttande tak; ett sådant skåp plägar hafva en dörr, som upptill
afslutas med en båge. Andra skåp, bredare, äro upptill rätlinigt
afslutade, och hafva flere dörrar tätt intill hvarandra; de kunna vara
simpla, men sakna gemenligen icke all dekorering, hvilken man här,
liksom i föregående fall, kunde åstadkomma medels beslag, sniderier
och färg. Slutligen hade man skåp, mycket höga, hvilkas framyta helt
eller nästan helt är upptagen af det yppigaste snideri i gotisk stil,
fördeladt på flere fält. 1
Som smärre förvaringsrum funnos skrin af hvarjehanda slag; vi
finna i urkunderna namnen skrin (scrinium), arca, ask, coffretus o. s. v.
Dessa torde dock väl oftast varit
insatta i kistor och skåp. Det var de
största dyrbarheterna, klenoder,
dokument och dylikt, som förvarades i
skrinen, och dessa hade varit alltför
lätta för främmande att taga, om de
icke stått i förvar inom andra lås.
Fig. 47 visar vid sidan af bänken
en uppstigande träställning, sommycket
väl kan hafva inneslutit ett skåp: den
nedhängande duken gör det omöjligt
att se, om icke högre upp finnes ett
nyckelhål. Men denna möbel är så
låg, att man kunde med fördel
använda dess öfre yta till att på henne
ställa hvarjehanda föremål, i detta fall
kärl och tallrikar. Denna ställning (i
Frankrike kallad dressoir) hade sin
en gång för alla bestämde plats.
Liknande ställningar funnos, å hvilka
mawe. 821 ten och drycken profvades, i Frankrike
57. Skåp. kallade crédence, i Norden
skänkeskifva. De stodo under måltiden vanligen bakom husbondens stol. I
Sverige begagnas ordet kredens år 1484 samt af Peder Svart.
På sådana skåpbord, på stolar och bänkar lågo dukar af
hvarjehanda slag och färg; kring väggarna hängde bonader. Dessutom
använde man hängande dukar för att bilda afdelningar i rummet eller
g
i
I
ji E
O
Snpge
A
11
LEN
SET
FHI
fff
jip
1.
Fig. 57. Efter original i en kyrka på Gotland.
1 Af den första gruppen finnes ett skåp afbildadt i Antiqvarisk Tidskrift för Sverige
del 1, s. 72. För den andra gruppen, i Sverige mycket sällsynt, kan jag ej
meddela någon afbildning. Af den tredje gruppen finnes mig veterligen intet
exemplar i Sverige; ett prydligt exemplar kan ses i Worsaaes Afbildningar fig. 604.
Skåpen synas äfven i utlandet hafva varit mindre brukade i hushållet än kistan.
Det franska namnet på skåp, armoire, härleder sig från det latinska armaria, som
under medeltiden betecknade ett för inrymmande af böcker afsedt skåp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
