Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄNGEN. FOTKLÄDE. 249
för att särskildt inhägna sådant, som man ville hafva på en gång
undandraget uppmärksamhet och rikligt utstyrdt.
Man hade gerna sängen isolerad, t. ex. i ett litet sidorum, såsom
det heter i dikten om Ivan och Gavian (v. 837 f.):
hon ledde han ij een lönlik kofva:
»Ij skullen om en stund hær liggia ok sofva,
Ij hwilin Idher ij thæsse sæng.»
Men när man icke hade tillgång till ett sådant litet afskildt rum, lät
man sängen stå till och med i stugan d. v. s. i det dagliga rummet,
men man torde då regelbundet hafva låtit henne vara omgifven af
draperier, hvilket förutsätter fyra upptimrade hörnstolpar och fyra mellan
desses öfre ändar gående stänger, som uppburo draperierna. I ett bref
af år 1447 omtalas ett ’gammalt blått och hvitt sparlakan’. Mellan de
fyra stängerna torde ock hafva funnits ett tak, hvad vi kalla en himmel.
Förmodligen menas en sådan, när i en år 1340 upprättad förteckning
örver hvarjehanda k. Magnus Erikssons tillhörigheter, omtalas ’ett
randigt stycke flöjel öfver konungen, der han sofver’. 2
Sängens utstyrsel var för öfrigt rik i den förnämes hus, d. v. s.
de sängar, som voro afsedda för familjen och hennes gäster; urkunderna
göra skilnad mellan ’herresäng’ och ’piltasäng’. Till sängen hörde
underbolster 3 och höfdabolster (kuddar föfr hufvudet). Lakan
funnos af läder och linne; de senare omtalas, såsom redan blifvit
framhållet, i våra medeltidslagar, och nämnas dessutom ganska ofta i
urkunderna. 4 Till bädden hörde vidare täcke (lectisternium, torale, lodex),
som var af olika slag. Det talas om täcke, åkläde, kylt, rya, vepa (en
finsk vepa, 1443). Täcket kunde vara mycket dyrbart, så omtalas t. ex.
åren 1285 och 1340 täcke fordradt med mårdskinn, år 1382 ett
hedenstycketäcke fodradt med silke, år 1430 ett täcke rödt och brunt med
liljor skuret. I dikten om Ivan och Gavian heter det, i fortsättning
af det nyss meddelade citatet:
examit ok swa bliold
hon lagdhe over then riddare bold.
Åfven täcktes sängen med skinnfällar (år 1525). Engelska täcken
omtalas ofta (t. ex. år 1506).
Framför sängen lades ett fotkläde (år 1340). Ett sådant lades
ock under den stol, å hvilken den förnäme mannen satt under måltiderna
(1340); helt visst fanns ett sådant kläde under hans stol så godt som
alltid. I stället för fotkläde torde man ofta hafva användt björnhudar.
Bordet hörde icke till den ständiga inredningen, ej heller funnos
den tiden i allmänhet bord afsedda för särskilda ändamål. För skrif-
1 Kofva betecknar ett litet rum.
2 Unum striput fluel supra ipsum ubi dormit.
3 Stundom omtalas räckebolster (1525), en gång ett tyskt räckebolster (1516).
4 T. ex. åren 1319 (sex lintheamina), 1323, 1325, 1326, 1328, 1329 o. s. v. Blekta
lakan och läderlakan omtalas t. ex. år 1506.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
